Ett hettitiskt hantverk från Antalya avbildar Sankt Nikolaus mot bakgrunden av ett kors.

Till snälla barn … och andra

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också.
23.12.2012 kl. 09:00
En av de många ingredienserna till det som utvecklades till den rödklädda, fryntliga paketutdelaren i december finns i det historiska Kappadocien. Det var här kyrkofäderna tänkte högt och stort under de första kristna århundradena. Här verkade också Sankt Nikolaus, ärkebiskop av Myra, cirka 280–343 e.Kr.

Gav Arius stryk …

Med tiden har helgonet Nikolaus historia smyckats ut med detaljer som får läggas på legendernas konto. En av de mindre helgonlika skildringarna – och därför kanske rentav sann – handlar om hur sinnet rann på honom under kyrkomötet i Nicea år 325. Den stora striden vid mötet gällde Arius teologi, arianismen. Arius förkastade läran om Jesu gudomlighet och förklarades senare som irrlärare av kyrkofäderna. Hur den stora lärostriden slutade syns i den trosbekännelse som läses i hela kristenheten. Men under argumentationen i Nicea lär Nikolaus ha blivit så ursinnig över Arius tal att han gick fram och gav honom en örfil.

… och fattiga gåvor
Men han hade också en annan sida, den som så småningom leder till julgubbespåret. Sankt Nikolaus var de fattigas, nödlidandes och barnens särskilda beskyddare. Helgonlegenderna kring honom är många och handlar om hur han i olika situationer i hemlighet hjälpte dem som hade det svårt. En av berättelserna är den om en from fattig man med tre döttrar. Liksom än i dag i många Medelhavsländer var det viktigt att föräldrar med en giftasmogen dotter hade en hemgift att erbjuda potentiella friare. Annars blev det inget gifte – och eftersom arbetande ensamstående kvinnor var ett okänt begrepp hotade en framtid som prostituerad de ogifta.
Sankt Nikolaus smög fram till den fattiga mannens hus varje år när en av hans flickor kom i giftasåldern och slängde in en skinnpåse med guld genom dörren för att rädda henne. Fadern försökte lurpassa på den okände välgöraren vid dörren när det var den tredje dotterns tur. Då klättrade Nikolaus upp på taket och kastade ner skinnpåsen genom skorstenen i stället. Den hamnade i den yngsta dotterns yllesocka, som hon hade hängt på tork vid spisen.
Låter det bekant? Ja, åtminstone för de amerikanska barnen, som gärna och förväntansfullt hänger sina stockings vid öppna spisen på julafton.
Med pirater till Italien
Det historiska biskopssätet Myra där Nikolaus verkade och dog kallas i dag Demre, och som ligger väster om Antalya. Det hör till de områden som drabbades av den traumatiska stora folkutväxlingen mellan Grekland och Turkiet år 1920. Regionen hade en stor grekisk befolkning som tvingades lämna sina hem. Kvar blev övergivna byar, spökstaden Kava och Sankt Nikolaus grav. Också den är tom. År 1087 räddades hans reliker undan oroligheterna i Bysans av köpmän som seglade dem till Bari i sydvästra Italien. En del versioner kallar sjömännen pirater – och skillnaden var kanske inte så stor hur det än var. Kanske som ett resultat av färden är Sankt Nikolaus också tjuvarnas och sjöfararnas skyddshelgon. I Bari vördas hans reliker högt av såväl ortodoxa som katoliker, som vardera har kyrkor i anslutning till dem. Många vallfärdar dit, särskilt den 6 december som är helgonets högtidsdag. För några år sedan gjordes det en analys av kvarlevorna. Enligt den var Sankt Nikolaus knappt 150 cm lång, med bruten näsa.
Gåvorna gjorde succén
Betoningen av Sankt Nikolaus anspråkslösa givmildhet gjorde att han blev ett folkkärt helgon, särskilt i det katolska Albanien där han kallas Shen ’Kollin och ett uttryck lyder Pasha Shejnti Shen’Kollin! (ung. Vid Helige Sankt Nikolaus!). Han är flera länders skyddshelgon, bland annat Rysslands. Dessutom har en mängd olika yrkesgrupper tagit honom till sitt hjärta – bland dem pantlånarna vilket ter sig som en pikant ödets ironi ur dagens perspektiv, eftersom han också råkar vara ett av Greklands särskilda skyddshelgon.

Läs mer om Sankt Nikolaus i papperstidningen nr 51-52!

May Wikström
(Illustration: Malin Aho)



DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00