Benita Forsman är glad över att den hundraåriga kortsamlingen har överlevt både krigen och evakueringen av Hangö.

Korthälsning: Nyår med ödesklang

För hundra år sedan skulle det vara både jul- och nyårskort. Benita Forsman har många i sin samling.
29.12.2012 kl. 10:00
En kvinna blickar ut i nyårsnatten genom en fönsterruta.
– Ödesmättat, men med förhoppningar om framtiden, säger Benita Forsman om favoritkortet i sin samling.
– Jag föreställer mig förstås att hon ser ut över havet, tillägger Forsman som själv kan höra bränningarna slå från sitt hem nära Tulludden i Hangö. Men det är nog en vanlig åker, belyst av månen.

Benita Forsmans samling om hundratalet kort från början av förra seklet ända fram till vinterkriget tillhörde hennes mans farmor. Hilma Masalin växte upp i arbetarstadsdelen Berghäll i Helsingfors och kom till Hangö år 1912. Från Hangö åkte emigranterna ångbåt till England innan färden över Atlanten tog vid.
– En väninna från Helsingfors som åkt tidigare frestade henne med att ”man behöver bara lära sig lite engelska” så är lyckan gjord.
Innan Hilma kom iväg till England tog hon ett jobb på sjukstugan i Hangö. Benita Forsman har ett fotografi på Hilma i sjukvårdarklädsel. I Hangö träffade hon snickaren Otto Forsman och med ens fanns lyckan mycket närmare och Amerika fick vara. Kortet med kvinnan har Hilma skickat till nyåret 1913 under deras tidiga bekantskap. På julkortet som Otto fick en vecka tidigare har Hilma citerat julsången ”Ty julen, julen är inne” i vacker skrivstil. För hundra år sedan hörde det till att skicka skilda jul- och nyårskort.

Av korten kan man följa med hur Hilma flyttat, både inom Helsingfors och senare inom Hangö. De flesta korten är gratulationskort av olika slag.
– Namnsdagar tycks ha varit en stor sak, säger Forsman. Korten kommer främst från släktingar, men också från Hilmas arbetskamrater på sjukstugan. Kort var vanliga, folk hade ju inte telefon på den tiden.

Släkten har hållits väl samman. Benita Forsmans barn kan i dag beundra fyra hus som deras far, farfar, farfarsfar och farfarsfarfar byggt. Allt inom en radie av knappa två kilometer. Dessutom durabelt byggda, fast två av dem delvis måste återuppbyggas efter kriget. Otto byggde sitt och Hilmas hus någon gång på 1920-talet och två av deras barn bodde där till år 2008 då huset tömdes och kortlådan kom fram. Benita Forsman som själv har en biblioteksbana bakom sig och är en aktiv släktforskare tycker det är anmärkningsvärt att man tagit sig mödan att hålla ihop samlingen.
– Den har hängt med i alla flyttningar, klarat inbördeskriget och tyskarnas landstigning, Hangö bombardemang och evakueringen efter vinterkriget.

Rolf af Hällström
(Foto: Rolf af Hällström)



teater. Hon tror inte på slumpen. Lilian Ruotsala har fått svar på att hon valde rätt när hon valde teatern, och gått från att leva på andras tro till att växa in sin egen. 28.4.2021 kl. 15:05

profilen. – Jag skulle gärna vara med och skapa framtidens folkkyrka, för jag tror att vi inte har något annat val, säger Kristian Willis som snart tar över som kyrkoherde i Vanda svenska församling. 27.4.2021 kl. 15:05

Kroppen. Hur talar du till din kropp? Vad tänker du om den? 28.4.2021 kl. 00:00

Valborg. Han känner sig taggad inför en annorlunda valborg även om det känns trist att behöva hålla distansen. 26.4.2021 kl. 14:31

Åbo akademi. Vem som har hand om undervisningen i praktisk teologi i höst är oklart. 23.4.2021 kl. 12:14

Kyrkpressen. Biskopen var tveksam, men han ville inte vara den som hindrade att Kyrkpressen startade. Om Borgar tar ansvar för innehållet och Boije för ekonomin så måste vi försöka, sade biskopen. Så blev det. (Den här texten publicerades i KP 1/2020. KP publicerar den i repris som en hyllning till Bjarne Boije, 100 år.) 21.4.2021 kl. 12:31

Läckage. Ett felande sprinklermunstycke sprejade ut vatten över takvalvet i Pedersöre kyrka natten till lördag. På grund av läckaget måste kyrkan stängas för en vecka. 20.4.2021 kl. 12:25

Åbo. – Hon har öppnat dörrarna till en spännande värld! säger han. 19.4.2021 kl. 10:17

adoption. Anne Söderlund var ett oönskat barn och blev adopterad när hon var sju månader. – Men jag vill inte bli definierad av vad jag inte fick, utan av vad jag fick. 14.4.2021 kl. 09:09

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Vanda svenska församling valde Kristian Willis, församlingspastor vid Helsingfors kyrkliga samfällighet, till ny kyrkoherde. 13.4.2021 kl. 19:20

radio. För ett drygt år sedan hade Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF fattat ett beslut om att lägga ner sin radiokanal. Nu när coronan begränsar livet och sammankomsterna är de glada att de kom på andra tankar. 14.4.2021 kl. 09:48

Kulturer. Stéphane Rosse är den tystlåtna fransmannen som har levt i Finland i 30 år. – Jag blev förälskad i en finländsk turist i Paris 1993. Det var kärlek vid första ögonkastet. 14.4.2021 kl. 10:47

massmedier. Tidningen Kirkko ja kaupunki har fällts av opinionsnämnden för massmedier för att ha avlägsnat en omstridd kolumn om köttproduktion från tidningens webbsida. 13.4.2021 kl. 10:24

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39