Katri Kanninen är psykologie doktor, terapeut och författare. Hon vårdar sin Gudsrelation till exempel genom att bikta sig.
Katri Kanninen är psykologie doktor, terapeut och författare. Hon vårdar sin Gudsrelation till exempel genom att bikta sig.

Det går att jobba med sin Gudsbild

BÖN.

Den anknytning vi har till våra föräldrar blir en upplevelse som vi upprepar i alla våra relationer – också i relationen till Gud. – Att be för sig själv är svårt men fascinerande, säger psykologen och terapeuten Katri Kanninen.

2.8.2021 kl. 17:42

Enligt anknytningsteorin är föräldrarnas uppgift är att fungera som trygg bas för sitt barn. Från den basen ger barnet sig sedan ut för att utforska världen.

– Det finns forskning som tyder på att de som vuxit upp med en trygg anknytning till sina föräldrar också ser på Gud som en trygg bas. De engagerar sig i att vara teologiskt utforskande och accepterar olika sätt att vara kristen på. När de utforskar sin egen relation till Gud kan de vara lugnare och känna mindre stress än personer med en otryggare anknytning i grunden.

Det säger Katri Kanninen, psykologie doktor, terapeut, terapeutbildare och författare. Själv växte hon upp i en ortodox familj, med en farmor som bodde i en tsasouna (ortodoxt bönerum) i Lappo och i ett hem som ofta hade ortodoxa biskopar på besök.

För henne själv har tron och Gudsrelationen representerat något naturligt och tryggt, men i sin kliniska verksamhet har hon ofta sett klienter som kämpar inte enbart med sin relation till sina föräldrar, utan också med relationen till Gud.

– Min erfarenhet är att de som kommer från en fundamental-kristen bakgrund ofta upplevt både föräldrar och präst- och talarfigurer som dömande. De har känt att de aldrig duger, att de är syndiga och dåliga.

Lever man med en sådan dömande blick agerar man utifrån den: känner sig syndig och otillräckligt och ser kanske på andra på samma sätt. Men man kan också söka en kompensatorisk Gudsbild: en nådig, härlig, förlåtande Gud – och aldrig se något annat.

– Också en mogen människa, till exempel en präst, kan kämpa med de här två Gudsbilderna som man bär inom sig: ena stunden är Gud nådig och god, och den andra väldigt dömande.

Katri Kanninen påpekar att människor som bär på en svartvit Gudsbild visserligen kan tvingas kämpa med den – men att det också kan vara svårt att inte ha någon Gudsbild alls.

– Det som jag kanske upplever som mest utmanande är människor som vuxit upp med ett föräldraskap där ingen lyssnat på dem och burit dem. Det har blivit försummade, och de kan känna sig ganska ensamma i världen.

Sådana människor kan tänka att de måste klara allting själva. Det finns inget utrymme för andlighet i deras liv.

– Livet blir väldigt prestationsinriktat för den som ska klara sig ensam. Jag kan se att det finns ett stort hål, men som terapeut kan jag inte ta upp ett ämne det inte finns beställning för. Men jag har många klienter med en Gudsrelation, och med dem tar jag upp ämnet.

Hur gör du det?

– Jag frågar ofta: ”Hur tar du hand om din Gudsrelation?” Vi vårdar vår parrelation och vår relation till våra barn, men vårdar vi vår relation till Gud? Det frågan ställer jag också till mig själv, särskilt om jag har väldigt bråttom.

Och hur vårdar du din egen Gudsrelation?

– Till exempel med biktens sakrament. Jag går till bikt om jag känner mig fjärmad från Gud och vill hitta tillbaka. Efteråt kan jag känna enorm lättnad. Jag tror verkligen på bikten och dess helande betydelse – men ändå finns det tider då jag inte lyckas få mig dit! För det tar ju energi. När man har bråttom stänger man av många kanaler, många relationer och många möjligheter.

Katri Kanninen tror inte att det finns ett snabbrecept på en hel och balanserad Gudsrelation – hur skulle det kunna finnas det? Vi måste ju jobba med alla våra relationer livet ut, och att reparera något som gått sönder tar tid.

– Men jag tror att kyrkan har en del av svaret: det finns en församling och det finns en gudstjänst. Det kan vara bra med rutiner. Det är klokt att försöka se på saker ur en ny vinkel.

Hon tänker på att vi lever i en enormt individualistisk kultur, medan tron och kyrkan bärs upp av gemenskap.

– Det hämtar in nya och intressanta aspekter också till terapin när man jobbar med människor som har den här kanalen uppåt. Jag kan känna att det tar människor till en viss mogenhet: att man inte bara tar hand om sig själv och sin familj utan också tar ansvar för mer och fler.

– Församlingen och kyrkan är underbara påhitt just för att du inte behöver prestera utan får bäras av andra. Du behöver inte jobba. Du behöver bara komma dit.

Hon påpekar att många ber akutböner, men att ta den där blodiga, öppna-mitt-hjärta-kampen med Gud och verkligen be om hjälp kan vara svårt.

– Då tar man också ställning till frågor som ”Hur värdefull är jag? Kan jag ens tänka att Gud skulle märka mig?”.

– Redan det att man vågar be Gud om hjälp kan vara ganska terapeutiskt.

Så här kan du göra:

* Formulera en lista över situationer som du har svårt att klara av och gör sedan en lista med böneämnen. Till exempel: ”Att jag lätt känner mig sårad och utanför. Att jag pratar för mycket och glömmer att lyssna. Att jag är dömande mot andra.”

* Inled med exempelvis Fader vår och gå sedan över till de egna böneämnena.

* Be till exempel: ”Hjälp mig att bli starkare i situation x. Hjälp mig att inte bli så sårad i stunden. Hjälp mig att inte reagera så starkt. Hjälp mig att se många nyanser. Hjälp mig att se in i den andra människans hjärta och förstå varifrån orden kommer.”

* Be ärligt om det du behöver. Be från ditt hjärta.

* Be regelbundet.

Sofia Torvalds


Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34
Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03
Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13
Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58
Pilgrimsprästen Maria Widén i samtal med Stefan Edman.

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41
Bjarne Boije på sin hundraårsdag 2021

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34