Benita Forsman är glad över att den hundraåriga kortsamlingen har överlevt både krigen och evakueringen av Hangö.

Korthälsning: Nyår med ödesklang

För hundra år sedan skulle det vara både jul- och nyårskort. Benita Forsman har många i sin samling.
29.12.2012 kl. 10:00
En kvinna blickar ut i nyårsnatten genom en fönsterruta.
– Ödesmättat, men med förhoppningar om framtiden, säger Benita Forsman om favoritkortet i sin samling.
– Jag föreställer mig förstås att hon ser ut över havet, tillägger Forsman som själv kan höra bränningarna slå från sitt hem nära Tulludden i Hangö. Men det är nog en vanlig åker, belyst av månen.

Benita Forsmans samling om hundratalet kort från början av förra seklet ända fram till vinterkriget tillhörde hennes mans farmor. Hilma Masalin växte upp i arbetarstadsdelen Berghäll i Helsingfors och kom till Hangö år 1912. Från Hangö åkte emigranterna ångbåt till England innan färden över Atlanten tog vid.
– En väninna från Helsingfors som åkt tidigare frestade henne med att ”man behöver bara lära sig lite engelska” så är lyckan gjord.
Innan Hilma kom iväg till England tog hon ett jobb på sjukstugan i Hangö. Benita Forsman har ett fotografi på Hilma i sjukvårdarklädsel. I Hangö träffade hon snickaren Otto Forsman och med ens fanns lyckan mycket närmare och Amerika fick vara. Kortet med kvinnan har Hilma skickat till nyåret 1913 under deras tidiga bekantskap. På julkortet som Otto fick en vecka tidigare har Hilma citerat julsången ”Ty julen, julen är inne” i vacker skrivstil. För hundra år sedan hörde det till att skicka skilda jul- och nyårskort.

Av korten kan man följa med hur Hilma flyttat, både inom Helsingfors och senare inom Hangö. De flesta korten är gratulationskort av olika slag.
– Namnsdagar tycks ha varit en stor sak, säger Forsman. Korten kommer främst från släktingar, men också från Hilmas arbetskamrater på sjukstugan. Kort var vanliga, folk hade ju inte telefon på den tiden.

Släkten har hållits väl samman. Benita Forsmans barn kan i dag beundra fyra hus som deras far, farfar, farfarsfar och farfarsfarfar byggt. Allt inom en radie av knappa två kilometer. Dessutom durabelt byggda, fast två av dem delvis måste återuppbyggas efter kriget. Otto byggde sitt och Hilmas hus någon gång på 1920-talet och två av deras barn bodde där till år 2008 då huset tömdes och kortlådan kom fram. Benita Forsman som själv har en biblioteksbana bakom sig och är en aktiv släktforskare tycker det är anmärkningsvärt att man tagit sig mödan att hålla ihop samlingen.
– Den har hängt med i alla flyttningar, klarat inbördeskriget och tyskarnas landstigning, Hangö bombardemang och evakueringen efter vinterkriget.

Rolf af Hällström
(Foto: Rolf af Hällström)



vårdreformen. Vart vänder man sig när det strular till sig i äktenskapet? Tusentals finländare tar varje år kontakt med församlingarnas familjerådgivning och i fjol fick sammanlagt 18 000 finländare hjälp vid någon av landets 41 centraler. 4.4.2017 kl. 14:38

radio. På söndag har det gått 85 år sedan den första svenska radioandakten gick ut i etern. 31.3.2017 kl. 15:02

Helsingfors. Peter Halldorf besöker Helsingfors nästa vecka. Enhet och ekumenik är temat för hans anförande i Johanneskyrkan. 30.3.2017 kl. 13:28

familj. För Bettina Westergård har livet som mamma till åtta fosterbarn inte alltid varit lätt, men hon har aldrig ångrat sitt beslut.– Men jag har fått leva ett så rikt liv. 30.3.2017 kl. 08:12

profilintervju. För mig har det varit viktigt att stå kvar i att Gud ville mig, säger Alaric Mård. 29.3.2017 kl. 15:01

kyrkoherdeinstallation. Stockholm, London, Helsingfors – det finns inte bara ett sätt att vara kyrka på. Daniel Björk har sett många olika församlingar och litar på att Petrus är på väg åt rätt håll. 30.3.2017 kl. 10:36

konsumtion. Varför är min konsumtion problematisk – inte bara för andra utan också för mig själv? Erika Rönngård söker svar och lösningar i tre böcker som handlar om konsumtionssamhället. 23.3.2017 kl. 13:48

björneborg. Poliser har besökt Skogsängens kyrka i Björneborg för att bötfälla de papperslösa flyktingar som församlingen inhyser i kyrkan. 23.3.2017 kl. 11:55

Kyrka. Ungas möjligheter att påverka lutherska kyrkans beslutsfattande måste bli bättre. Nu vädjar NAVI till kyrkomötets framtidskommitté om att något måste göras. 23.3.2017 kl. 00:00

Bok. Kyrkpressens recensent Sofia Torvalds har läst Philip Teirs nya roman Så här upphör världen. 23.3.2017 kl. 00:00

äktenskap. Den kompromisslösning som Mariehamns församling tagit fram i frågan om äktenskap för samkönade par är till biskop Björn Vikströms belåtenhet. 20.3.2017 kl. 15:09

hopp. Det finns de som samlar på frimärken, och andra samlar på kapsyler. I del tre av en serie i sex delar berättar Karin Erlandsson att hon samlar på berättelser om det kristna hoppet. 16.3.2017 kl. 16:12

kyrkslätt. När det är religionstimme i Kyrkslätt undervisas alla barn, oberoende av åskådning, i samma grupp. Oacceptabelt, säger Jarri Vuorio, vars son hör till ortodoxa kyrkan. 16.3.2017 kl. 13:17

profilen. Han är en stor optimist. Men Kenneth Holmgård säger att när en optimist faller så faller han hårt. Och det har han gjort några gånger. Det är många höjder och många dalar. 15.3.2017 kl. 16:06

Helsingfors. Alla svenska Helsingforsförsamlingar läser asylbeslut i gudstjänsten under fastan. Varför? För ökad medmänsklighet. 14.3.2017 kl. 11:20

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18