Forskning: Europeiska ungdomar motiverade att lära sig mer om religioner och världsåskådningar

skola. Ungdomar i Europa har en ärlig vilja att att lära sig mer om varandras världsåskådningar.
2.8.2012 kl. 09:14
Den internationella ISREV-konferensen (International Seminar on Religious Education and Values) kring religions- och värdefostran inleddes i Åbo förra veckoslutet. Professor Robert Jackson från Warwick universitet som arbetat i Europarådet med olika utvecklingsprojekt kring religionsundervisning berättar att de europeiska ungdomarna, oberoende av religiös bakgrund, enligt undersökningsresultaten är mycket villiga att lära sig mer om religion och andras världsåskådningar.
– I undersökningen granskas ungdomars attityder i åtta olika länder. Resultatet är intressant eftersom rädslan för att religioner idag främst är något som segregerar mänskligheten är så allmänt utbredd. Ungdomarnas tankevärld varierar naturligtvis något från land till land, men gemensamt är en ärlig vilja att få kännedom om varandras världsåskådningar, säger Jackson.
– Enligt undersökningen är det av stort värde för ungdomarna att det i skolan ges utrymme för styrd diskussion kring religion och religioner i en trygg atmosfär. På fritiden är det ju inte nödvändigtvis det första samtalsämnet som kommer upp, men frågor kring religion är något som ändå berör dem alla, fortsätter professor Wolfram Weisse från Hamburg universitet.
Enligt både Weisse och Jackson är det viktigt att ta i beaktande det egna landets utgångsläge då religionsundervisningen förverkligas. Europarådet söker ingen gemensam modell, utan det väsentliga är att varje land skapar en trygg miljö för eleverna där religiösa frågor kan behandlas.
– Eftersom religionens betydelse växer i en allt mer multikulturell värld är det en självklarhet att alla unga ska bekanta sig med andra religioner oberoende av sin egen religiösa bakgrund. Religion är inte enbart kultur, men däremot kan man inte lära sig förstå någon kultur utan kunskap om religionerna”, säger Robert Jackson.

Religionen kan inte integreras i andra skolämnen
– Det är en farlig trend att minska på timmarna i just de ämnen i läroplanen som de unga behöver kunskap om i en mångkulturell värld. Att religionen skulle kunna integreras i andra läroämnen är en utopi. Då skulle ingen ansvara för innehållet. Religionen kan inte heller enbart inskränkas till läroämnet filosofi eftersom vi måste se religionen som en helhet”, påpekar forskaren inom religionsdidaktik, professor Hannele Niemi från Helsingfors universitet.
I diskussionen kring att göra religionsundervisningen till något som betjänar vårt nutida samhälle är det lätt att fastna i fördomar och konstellationer från det förflutna.
– Har vi i tillräcklig utsträckning fört diskussion kring vad ett religionsämne gemensamt för alla kunde innehålla? Det finns många fördomar om vad det kunde vara eller vad det inte skulle få vara. I de här frågorna är vi också delvis fångar i diskussioner ur det förflutna. Livets gång i vårt finländska samhälle har förändrats. I diskussionerna kring innehåll och metoder i religionsundervisningen behövs också perspektiven från representanterna för de mindre religionerna i vårt samhälle”, framhäver Niemi.

Konferensen ordnas på Turun kristillinen opisto 29.7−3.8.2012. Mer information på adressen www.isrev.org.


Kyrklig Tidningstjänst



Mest läst

    GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

    PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

    sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

    KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

    Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

    STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

    Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

    ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

    KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

    gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

    Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

    USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

    Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

    tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

    KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

    UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

    KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

    ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

    Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

    Mest läst