Forskning: Europeiska ungdomar motiverade att lära sig mer om religioner och världsåskådningar

skola. Ungdomar i Europa har en ärlig vilja att att lära sig mer om varandras världsåskådningar.
2.8.2012 kl. 09:14
Den internationella ISREV-konferensen (International Seminar on Religious Education and Values) kring religions- och värdefostran inleddes i Åbo förra veckoslutet. Professor Robert Jackson från Warwick universitet som arbetat i Europarådet med olika utvecklingsprojekt kring religionsundervisning berättar att de europeiska ungdomarna, oberoende av religiös bakgrund, enligt undersökningsresultaten är mycket villiga att lära sig mer om religion och andras världsåskådningar.
– I undersökningen granskas ungdomars attityder i åtta olika länder. Resultatet är intressant eftersom rädslan för att religioner idag främst är något som segregerar mänskligheten är så allmänt utbredd. Ungdomarnas tankevärld varierar naturligtvis något från land till land, men gemensamt är en ärlig vilja att få kännedom om varandras världsåskådningar, säger Jackson.
– Enligt undersökningen är det av stort värde för ungdomarna att det i skolan ges utrymme för styrd diskussion kring religion och religioner i en trygg atmosfär. På fritiden är det ju inte nödvändigtvis det första samtalsämnet som kommer upp, men frågor kring religion är något som ändå berör dem alla, fortsätter professor Wolfram Weisse från Hamburg universitet.
Enligt både Weisse och Jackson är det viktigt att ta i beaktande det egna landets utgångsläge då religionsundervisningen förverkligas. Europarådet söker ingen gemensam modell, utan det väsentliga är att varje land skapar en trygg miljö för eleverna där religiösa frågor kan behandlas.
– Eftersom religionens betydelse växer i en allt mer multikulturell värld är det en självklarhet att alla unga ska bekanta sig med andra religioner oberoende av sin egen religiösa bakgrund. Religion är inte enbart kultur, men däremot kan man inte lära sig förstå någon kultur utan kunskap om religionerna”, säger Robert Jackson.

Religionen kan inte integreras i andra skolämnen
– Det är en farlig trend att minska på timmarna i just de ämnen i läroplanen som de unga behöver kunskap om i en mångkulturell värld. Att religionen skulle kunna integreras i andra läroämnen är en utopi. Då skulle ingen ansvara för innehållet. Religionen kan inte heller enbart inskränkas till läroämnet filosofi eftersom vi måste se religionen som en helhet”, påpekar forskaren inom religionsdidaktik, professor Hannele Niemi från Helsingfors universitet.
I diskussionen kring att göra religionsundervisningen till något som betjänar vårt nutida samhälle är det lätt att fastna i fördomar och konstellationer från det förflutna.
– Har vi i tillräcklig utsträckning fört diskussion kring vad ett religionsämne gemensamt för alla kunde innehålla? Det finns många fördomar om vad det kunde vara eller vad det inte skulle få vara. I de här frågorna är vi också delvis fångar i diskussioner ur det förflutna. Livets gång i vårt finländska samhälle har förändrats. I diskussionerna kring innehåll och metoder i religionsundervisningen behövs också perspektiven från representanterna för de mindre religionerna i vårt samhälle”, framhäver Niemi.

Konferensen ordnas på Turun kristillinen opisto 29.7−3.8.2012. Mer information på adressen www.isrev.org.


Kyrklig Tidningstjänst



sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40