Rodd med kyrkbåtar är både sommarmotion och tävling

sommar. Kyrkbåtsrodd är en populär utfärds- och motionsform.
30.6.2012 kl. 12:00
Det finns många slags kyrkbåtar. Förut användes den stora båten försedd med många årpar till kyrkofärder och vid begravningar. Nu är kyrkbåtsrodd en populär utfärds- och motionsform.

Kyrkbåtarna är långa och smala med en vass för. Båtens storlek räknas i årpar. Det vanligaste antalet årpar är 6-15. Längs kusten, på Ladoga och i insjöfinland använde man förr förutom åror också stora segel.

Den största kända så kallade Sämingebåten hade 30 årpar och för att ro båten behövdes 120 personer eftersom det var två roddare per åra. Sammanlagt rymdes det 150-160 personer i båten.

Långa kyrkbåtstraditioner
På den tiden då kyrkbåtarna var i allmän användning var församlingarna stora och kyrkvägen från utbyarna kunde vara upp till tiotals kilometer. Man förberedde sig omsorgsfullt inför rodden och höll mat- och vilopauser under resan. På hemfärden roade man sig med att ro i kapp.

Det var noggrann sittordning i kyrkbåten. Först satte sig roddarna på sina platser och sedan en eller två passagerare mellan varje roddpar. I aktern framför rorsmannen satt båtens ägare och släkt, äldre och mer aktade personer. Barnen satt i båtens för framför matsäcks- och klädeskonten.

Kyrkbåtarna fortsatte den seglingstradition som börjat redan före vikingatiden. I Finland finns de tidigaste anteckningarna om kyrkbåtar i dokument från 1600-talet. Religionsfriheten som stadgades i kyrkolagen 1869, byggandet av järnvägar och utvecklandet av ångbåts- och busstrafiken ledde till att kyrkbåtarna försvann i början av 1900-talet. En del av båtarna började användas för annan transport, en del blev liggande vid stränderna. Kyrkbåtar brändes också på midsommarbål och i pingsteldar.

I Nyslott ror man för att betrakta slottet
Bland annat i Nyslott kan man i år ro traditionell kyrkbåt. Församlingen ordnar 40 minuters rodder där man kan beundra sjöarna som omringar staden och slottet från vattnet.

Rodderna ordnas måndagar–torsdagar i juli med start klockan 14 från Nyslott salutorgs brygga, om vädret bara tillåter. Förutom skepparen ryms 14 roddare i båten. Teologiestuderande, båtprästen Jarno Nykänen är skeppare och leder roddarna längs rutten och leder också korta andakter och psalmer.

Församlingen i Nyslott-Säminge har två tretton meter långa kyrkbåtar med sju årpar. De byggdes på talko med mall från en gammal savolaxisk kyrkbåt. Arbetet leddes av båtsnickaren Mikael Laine. Båtarna blev klara till midsommaren 2010 då de döptes med högtidliga ceremonier.

Kyrkbåtarna hyrs också ut till utomstående. Den ena båten står till konfirmandernas förfogande vid församlingens lägercentrum vid Hirvaslahti.

Största rodden i Sulkava
Den största kyrkbåtstävlingen i Finland Sulkavan Suursoudut ordnas den 5–8 juli. I juli ror man kyrkbåt också i Mommilanjärven soutelu och i Kareliarodden. I slutet av sommaren tävlar man vid Tahko och på Tusby träsk. Roddistanserna varierar mellan två och flera tiotals kilometrar.

I kyrkbåtar avsedda för tävlingsbruk finns det 14 roddare och 7 årpar. Styrmannen fungerar som ledare i den tolv meter långa båten och hejar på roddarna. Takten bestäms av det par som ror framför styrmannen.
Kyrklig Tidningstjänst



konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

PERSONPORTRÄTT. Förluster och motgångar har präglat Chris Gullmans liv. – Jag blev adopterad från Hongkong när jag var fem år, och den förlusten bär jag alltid med mig. Men jag har kommit att älska mitt liv för alla dess bländande nyanser av ljus och mörker. 24.10.2023 kl. 15:38

BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44