Rodd med kyrkbåtar är både sommarmotion och tävling

sommar. Kyrkbåtsrodd är en populär utfärds- och motionsform.
30.6.2012 kl. 12:00
Det finns många slags kyrkbåtar. Förut användes den stora båten försedd med många årpar till kyrkofärder och vid begravningar. Nu är kyrkbåtsrodd en populär utfärds- och motionsform.

Kyrkbåtarna är långa och smala med en vass för. Båtens storlek räknas i årpar. Det vanligaste antalet årpar är 6-15. Längs kusten, på Ladoga och i insjöfinland använde man förr förutom åror också stora segel.

Den största kända så kallade Sämingebåten hade 30 årpar och för att ro båten behövdes 120 personer eftersom det var två roddare per åra. Sammanlagt rymdes det 150-160 personer i båten.

Långa kyrkbåtstraditioner
På den tiden då kyrkbåtarna var i allmän användning var församlingarna stora och kyrkvägen från utbyarna kunde vara upp till tiotals kilometer. Man förberedde sig omsorgsfullt inför rodden och höll mat- och vilopauser under resan. På hemfärden roade man sig med att ro i kapp.

Det var noggrann sittordning i kyrkbåten. Först satte sig roddarna på sina platser och sedan en eller två passagerare mellan varje roddpar. I aktern framför rorsmannen satt båtens ägare och släkt, äldre och mer aktade personer. Barnen satt i båtens för framför matsäcks- och klädeskonten.

Kyrkbåtarna fortsatte den seglingstradition som börjat redan före vikingatiden. I Finland finns de tidigaste anteckningarna om kyrkbåtar i dokument från 1600-talet. Religionsfriheten som stadgades i kyrkolagen 1869, byggandet av järnvägar och utvecklandet av ångbåts- och busstrafiken ledde till att kyrkbåtarna försvann i början av 1900-talet. En del av båtarna började användas för annan transport, en del blev liggande vid stränderna. Kyrkbåtar brändes också på midsommarbål och i pingsteldar.

I Nyslott ror man för att betrakta slottet
Bland annat i Nyslott kan man i år ro traditionell kyrkbåt. Församlingen ordnar 40 minuters rodder där man kan beundra sjöarna som omringar staden och slottet från vattnet.

Rodderna ordnas måndagar–torsdagar i juli med start klockan 14 från Nyslott salutorgs brygga, om vädret bara tillåter. Förutom skepparen ryms 14 roddare i båten. Teologiestuderande, båtprästen Jarno Nykänen är skeppare och leder roddarna längs rutten och leder också korta andakter och psalmer.

Församlingen i Nyslott-Säminge har två tretton meter långa kyrkbåtar med sju årpar. De byggdes på talko med mall från en gammal savolaxisk kyrkbåt. Arbetet leddes av båtsnickaren Mikael Laine. Båtarna blev klara till midsommaren 2010 då de döptes med högtidliga ceremonier.

Kyrkbåtarna hyrs också ut till utomstående. Den ena båten står till konfirmandernas förfogande vid församlingens lägercentrum vid Hirvaslahti.

Största rodden i Sulkava
Den största kyrkbåtstävlingen i Finland Sulkavan Suursoudut ordnas den 5–8 juli. I juli ror man kyrkbåt också i Mommilanjärven soutelu och i Kareliarodden. I slutet av sommaren tävlar man vid Tahko och på Tusby träsk. Roddistanserna varierar mellan två och flera tiotals kilometrar.

I kyrkbåtar avsedda för tävlingsbruk finns det 14 roddare och 7 årpar. Styrmannen fungerar som ledare i den tolv meter långa båten och hejar på roddarna. Takten bestäms av det par som ror framför styrmannen.
Kyrklig Tidningstjänst



FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23