Tomhet.

När något man hade dött för tar slut

Påsk. När man är mitt i tomheten känns det som om det gråa kommer att vara grått för evigt.
7.4.2012 kl. 12:00
Bibeln säger inte så mycket om vad som hände med lärjungarna efter korsfästelsen. Jag tänker mig att de satt någonstans tillsammans. Jag ser framför mig en liten stockstuga, som om lärjungarna förvandlats till fattiga bönder i ett medeltida Finland. Där sitter de och stirrar på sina händer och det gör så ont i dem att de ingenting har att säga.
Jag försöker träffa den där tomheten som drabbar en människa när något hon skulle ha dött för tar slut. Är det som att få kicken från ett jobb som man slet för dag och natt i många år? Är det som att bli dumpad av en pojkvän som man inbillade sig att var mannen i ens liv? Är det som att förlora sin mamma eller pappa? Som att förlora ett efterlängtat barn? Allt det som du trodde på och levde för är borta. Kvar finns bara ett ingenting eller kanske en grav som du pysslar med i stigande desperation och tomhet. Alla dagar verkar vara blåsiga dagar och är de inte det känns också det fel.

Är det som att vara djupt deprimerad? Allt blir grått och ett ingenting, allt det som var och allt det som ska komma. Ingenting har någon betydelse längre. Du ligger i sängen. Du slutar äta. Du slutar stiga upp.
Den enda som hade någonting att göra efter Jesus död var den rika Josef från Arimataia som i evangelium efter evangelium går till Pilatus, ber om att få Jesu kropp och sveper in den i linnetyg. Johannes vet berätta att kroppen lindas in med en blandning av myrra och aloe som Nikodemos fixat fram, hela trettio kilo. Sedan läggs kroppen i en ny grav som man låtit hugga i berget. Graven finns i en trädgård. De två Mariorna och Salome köper (mer?) kryddor och planerar att smörja kroppen (på nytt?). När kroppen ska smörjas är graven tom.

Det finns en tomhet som också handlar om att en aktivitet tagit slut. Julen kom och gick, du äter konfekt och tittar ut genom fönstret. Du kom hem från en efterlängtad resa. Den visade sig vara mindre upplivande än du tänkt dig. Var det här allt? Kom det inget mer?
Lärjungarna satsade allt på ett enda kort. De följde sin Mästare och så dog han. Slutade de tro på att han någonsin var en Mästare?
Kan alla som förlorat sin tro känna igen sig i den stunden? Det nyaste numret av tidningen New Scientist rapporterar att nästan alla barn tror på någon sorts Gud (också barn till ateister). Vi tycks vara inprogrammerade att anta att det finns en tänkande aktör bakom all ordning i världen, bakom det som fungerar som det ska. Tidningen spekulerar i om det är så att Skandinavien sekulariserats med sådan fart för att staten tagit över Guds uppgifter: att övervaka att alla beter sig vänligt mot varann och blir omhändertagna i livets alla skeden. Det enda staten inte kunnat fixa är ett liv efter döden. Där har Gud fortfarande monopol.
Lärjungarna hade inte ens en välfärdsstat att luta sig tillbaka på. De hade bara ett ingenting när deras tro tog slut.

Ni vet: efteråt kan man alltid säga att det var en fas. Hallå lärjungarna, han uppstod på tredje dagen! Det är en väldigt kort period faktiskt. Sluta gnälla. Men när man är mitt i sitt ingenting vet man inget om allt det där. Då tror man att det som är grått kommer att vara grått för evigt. Senare inser man: det var övergången.
Jag tänker ännu på tomheten när du just fött ett barn. Magen förvandlas från något spänt och hårt till ett stort, löst skinn, en trött ballong. Smärtan tar slut som om någon klippt av den med sax. Plötsligt är allt stilla. Och just då, då du ännu är ganska förvirrad, är det någon som skriker. Jag är här! Jag finns!


Följ redaktionens påskvandring i Kyrkpressen 14–15/2012 eller på webben.

Sofia Torvalds



Mest läst

    kollekt. Kyrkostyrelsen rekommenderar Mobilepay för att samla in kollekt, de församlingar som gör det har goda erfarenheter – ändå erbjuder de flesta församlingar i Borgå stift inte den möjligheten. – Mobilepay är faktiskt lättare än att hålla på med kontanter, säger de anställda vid ekonomiavdelningen i Kyrkslätts kyrkliga samfällighet. 7.3.2023 kl. 18:59

    petrus. När Petrus församling ordnade retreat för unga vuxna stängde Pauliina Kittilä och Ida-Maria Pekkarinen av sina telefoner för en helg. – När en bunt fixare får åka på retreat är det som att Herrens härlighet lyser över en! 7.3.2023 kl. 00:00

    Gemensamt Ansvar. I år fokuserar insamlingen Gemensamt Ansvar på förebyggande av våld bland unga. Det behövs verkligen, konstaterar kriminalkommissarie Leif Malmberg i Borgå. 22.2.2023 kl. 22:27

    FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson säger upp sig och flyttar till Fuengirola på spanska solkusten. Där blir han pastor i den finska församlingen från den 1 september. 2.3.2023 kl. 16:37

    kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

    riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

    pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

    ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

    kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

    PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

    DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

    NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

    Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

    KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

    Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

    POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

    Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

    kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

    PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

    LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

    Mest läst