Ingen hemmajul

jul fängelser sjukhus militären. Julen firas också i fängelser, på kaserner och sjukhus.
17.12.2011 kl. 09:00

Det finns ungefär 3 000–3 500 fångar i Finland, en del av dem på öppna anstalter. En del fångar får fångpermission över julen, men största delen tillbringar julen på stängda anstalter. En jul som firas i fängelse präglas ofta av ensamhet.

– Fängelsejulen är ofta begränsad till en timmeslång träff med de anhöriga. En donerad bok eller jultidning är ett viktigt tecken på omtanke för många fångar, berättar Sami Puumala, branschsekreterare för kriminalarbetet på Kyrkostyrelsen.

Till jul serveras julmat i fängelserna och fångarna får också bada bastu. Vid jultid ordnas dessutom gudstjänster, andakter eller annat julprogram i fängelserna. Förutom privata donationer finansieras hågkomsten av fångarna också av församlingarnas diakoniarbete.

Även under julen har fångarna tillfälle att tala med en fängelsesjälavårdare eller -diakon. Några av biskoparna besöker också fängelser kring jul.

Allt färre firar jul på kasernen

Försvarsmakten firar jul med betydligt färre beväringar och personal på plats än under tidigare decennier. Största delen av de 25 000–30 000 beväringar som årligen gör sin militärtjänst har permission under julen. I garnisonerna finns en beredskapsavdelning och de beväringar som föredrar att fira jul i det militära hellre än i det civila.

Till den militära julen hör julkyrkan och allt oftare också att man samlas för att sjunga de vackraste julsångerna. Beväringskommittén och militärhemsföreningen deltar ofta i arrangerandet av festligheterna.

I många garnisoner besöker kommendören och prästen enheterna och överräcker små presenter till dem som är på plats. På vissa orter ordnas en hedersvakt och i den deltar förutom beväringar också stampersonal och reservister.

– Julens budskap kan kännas mer betydelsefullt i armén än i det civila. Fredsbudskapet konkretiseras både på garnisonerna och i internationella fredsbevarande uppdrag, säger försvarsmaktens fältprost Seppo Ahonen.

Tusentals firar jul på sjukhus

På sjukhus och vårdhem är det småsaker som skapar julstämning. Sjukhuspräster och församlingsanställda besöker avdelningarna och har andakter. Organisationer, samfund och körer sprider glädje med julsånger.

Anstalter ordnar ofta en egen traditionell julfest. På många håll inleds jultiden med att Lucia kommer och sprider ljus omkring sig. Anhörigas besök är också viktiga.

– Liksom i vanliga hem är julens budskap något man delar med andra även på vårdinrättningar. Tomtar dyker också upp här och där, i synnerhet i närheten av barnavdelningar, säger Sampo Muurinen, chef för kyrkans sjukhussjälavård.

Kyrklig tidningstjänst/KP



riksdagsvalet 2015. Får man tala om Jesus på skolans julfest? Vad anser partierna om att pojkar omskärs? Ofta är partierna eniga – ibland inte alls. 20.3.2015 kl. 08:58

Med några få undantag har kyrkans servicecentral Kipa inte ännu gett församlingarna några inbesparingar. Snarare tvärtom. Övergången tar fem år. 19.3.2015 kl. 10:52

sibbo. Kyrklandskapet i Sibbo har i nästan två decennier frammanat bilder och idéer hos Putte Frisk. I år föll pusselbitarna på plats och på långfredagen ledsagar ensemblen i det nyskrivna påskspelet Kärlekens väg publiken genom påskens händelsen. 18.3.2015 kl. 00:00

julia korkman. Förra veckan ordnandes två seminariedagar i Vasa och Helsingfors med temat bemötande och förbyggande av sexuella övergrepp och trakasserier i kyrkan. 16.3.2015 kl. 11:15

john hedley brooke. 25 myter om religion och vetenskap skjuts ner av forskare i boken Galileo Goes to Jail. 13.3.2015 kl. 10:24

jessica sundfors. Ända sedan hon gick i lågstadiet har Jessika Sundfors velat ta hand om andra. Nu ger hon sig iväg till Grekland för andra gången inom ett år för att jobba med flyktingar och prostituerade i Aten. 12.3.2015 kl. 07:28

ärkebiskop. Ärkebiskopens fattigdomsgrupp offentliggjorde sitt program i dag. Grundtanken är att det goda samhället som verkar för alla inte behöver en separat fattigdomspolitik. 10.3.2015 kl. 15:28

Inför det stundande riksdagsvalet har flera av samhällets ivrigaste debattörer försatts i karantän. Det gäller ändå inte präster eftersom kyrkan saknar regelverk för karantäntid. 10.3.2015 kl. 10:00

klimatförändringar. I lördags ordnades en pilgrimsvandring i Helsingfors centrum. Orsaken var att kyrkan ville uppmärksamma det kommande klimatmötet i Paris hösten 2015 och samtidigt, tillsammans med medborgarorganisationer, uttrycka sin oro för klimatförändringarna som påverkar stora delar av jordens befolkning. 9.3.2015 kl. 11:06

vänskapspromenad. I morse samlades muslimer, judar och kristna till en vänskapspromenad i Helsingfors centrum. 5.3.2015 kl. 10:00

Gemensamma församlingsrådet i Karleby tvekar om samfälligheten ska hyra ut Yxpila kyrka till Sley eller inte. Efter en omröstning i går där ordförandes röst avgjorde förpassades förslaget om att inleda förhandlingar till ny beredning. 4.3.2015 kl. 17:28

försvarsstrategier. Terapeuten och prästen Ilse Sand har fått jobba med sina egna försvarsstrategier och vill hjälpa andra att bli fria från sina. 12.3.2015 kl. 00:00

Marcus Henricson. Farhåga: de pengar som handhas av kristna organisationer används inte för kärnverksamheten. Åtgärd: domkapitet beställde utredning. I utredningen skissas möjligheter till samarbete mellan organisationerna upp. 11.3.2015 kl. 00:00

carl haglund. Carl Haglund avvisar påståendet om att fritänkarna hörts mer än kyrkan i arbetet med försvarsministeriets rapport om den etiska undervisningen och fältandakterna i det militära. 2.3.2015 kl. 13:29

danmark. År 2012 var ett annus horribilis för den danska folkkyrkan då drygt 21 000 medlemmar lämnade kyrkan. Nu har den utevecklingen vänt: i fjol var det bara ca 9 500 danskar som lämnade kyrkan, skriver Kristeligt Dagblad. 2.3.2015 kl. 13:23

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41