Semester - budet om det goda livet

Ledare. 21.7.2011 kl. 00:00

För över sjuttio år sedan fick finländarna rätt enligt lag till mellan fem och tolv dagar semester. År 1971 infördes fyra veckors semester.
I dag ligger Finland och Frankrike i täten i i-ländernas tio i topp med trettio dagar betald semester – som de i regel också med glädje tar ut, bör påpekas. Semestervägrare vinner ingen goodwill hos oss, vare sig bland familj, kolleger, arbetsgivare eller övervakande myndigheter.

Lagstiftning väger tungt. Men det gör också attityder. Det här är en viktig poäng. I Japan är det en hederssak att sätta jobbet i främsta rummet på relationsskalan, trots att japanerna har rätt till 20 dagars betald semester. Att vara borta från jobbet för länge väcker negativ respons.
Värre ändå är som känt USA. Landet torde vara det enda i den rika delen av världen utan lagstadgad semester.  Den ledighet man trots allt får, kommer ofta med förbehåll från arbetsgivaren. Vissa företag ogillar att arbetstagarna håller mer än en vecka ledigt i ett sträck. Andra kräver att de anställda – också på semestern – ska svara i jobbtelefon och kolla sin e-post.

Visst erbjuder de flesta företag sina anställda semester, för att ha ett lockbete som attraherar kunnig personal. Men att ta semester – eller snarare att låta bli att ta ut semester – har blivit en merit i den knivskarpa kapplöpningen om en personlig god karriär. Den andan odlar arbetsgivarna ofta jämsides med erbjudandet om ledighet. Bara 57 procent av genomsnitts­amerikanerna tar ut all den semester de kunde få, i jämförelse med närmare nittio procent av fransmännen, enligt en studie av Reuters/Ipsos.

Naturligtvis bränner många ut sig. En av de organisationer som kämpar för ett hälsosammare arbetsklimat heter Take Back Your Time (Återerövra din tid). Den konstaterar att USA trots sin arbetsfixering bara ligger på fjärde plats i en av listorna över de konkurrenskraftigaste ekonomierna i världen – medan Sverige med sin betalda femveckorssemester kvalar in som tvåa.
Orsaken bottnar inte bara i arbetsgivarens praxis och önskemål utan också i tankemönstren, både hos arbetstagarna och deras omgivning. De är rädda för att inte verka tillräckligt hängivna i jobbet. Alternativt kan de vara rädda för det som hopats på skrivbordet medan de varit borta.

Men finns det djupare, mer filosofiska orsaker? Amerikanska CNN har lagom till semestertiden plockat upp temat och jämför de europeiska långsemesterfolken och amerikanernas No Vacation Nation (Landet utan semester). En amerikansk lyckoforskare vid namn Adam Okulicz finner i sin studie att amerikaner maximerar sin lycka genom att jobba medan européer söker lyckan i fritiden.
CNN drar slutsatsen: Alltså kan tanken på en lång semester vara skrämmande, orealistisk och rentav otänkbar för en amerikan – trots att det gynnar både hälsa och produktivitet. Lång frånvaro från jobbet = olycka.
Det är intressant att kulturer som i många avseenden har liknande värdegrund och delvis gemensam historia kan skilja sig så markant i sin hållning till vad som kännetecknar det goda livet.

I decennier har semester varit en självklarhet i vårt arbetsliv. I samma takt som effektivitetstänkandet har tänjt, har vilodagen också gjort det och i bästa fall gett oss en årsvila som ger oss kraft att gå vidare. Den är något att tacksamt bevara och bevaka i en globaliserad värld, där effektivitetshajarna gärna naggar den självklarheten.
Därför finns det ett uns av helighet över semestern. Det kunde vara värt sitt eget ledighetsbud: ”Helga din semester, så som du ock helgar andras.”
May Wikström



Människa. Att växla spår från ett aktivt liv till ett liv styrt av sjukdom är svårt. – Jag lever i nuet, säger Birgitta Östdahl. 2.2.2007 kl. 00:00

Människa. Elsie Johansson sade upp sig från posten när hon var 54 och blev en av Sveriges mest lästa och folkkära författare. 2.2.2007 kl. 00:00

Människa. Per Lundegran är Uppsalakillen vars liv tog en ny vändning då han flyttade till Hangö och blev lärare. 2.2.2007 kl. 00:00

Människa. En funktionshindrad människa har samma behov och känslor som alla andra men folk tänker ofta på oss enbart som handikappade och vågar inte tänka tanken att människan är sårbar, säger Eeva Simons. 1.2.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 1/2007 I samband med varje årsskifte försöker vi såväl individuellt som kollektivt få åtminstone små glimtar av eller antydningar om vad det nya året kan tänkas föra med sig. 1.2.2007 kl. 00:00

Människa. På frågan hur det kommer sig att hon ägnat sitt liv åt orglar och orgelmusik svarar Maija Tynkkynen utan en sekunds tvekan och med värme i blicken: min far var kantor. Två av hennes bröder är också kantorer. En tredje är musiklärare och forskar i musik på heltid. 1.2.2007 kl. 00:00

Kultur. Mp3-filer och sällskapsspel skall hjälpa finskspråkiga konfirmander att lära sig skriftskolans innehåll. 1.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Simo Peura, biskop i Lappo stift, mottogs förra veckan tillsammans med Józef Wróbel, katolsk biskop i Helsingfors, och kardinal Walter Kasper av påven Benedictus XVI i Rom i samband med den ekumeniska böneveckan.   1.2.2007 kl. 00:00

Kultur. Det kristna kortspelet Bibelfiske har blivit mycket populärt. Det var den svenska kristna webbportalen Crossnet som lanserade spelet inför jul. 31.1.2007 kl. 00:00

Världen. Dokusåpan där en präst skulle rädda en kyrka från stängning blev en succé. 31.1.2007 kl. 00:00

Världen. Biskopen i Canterbury, Rowan Williams, tar till nya metoder för att locka folk till kyrkan.   31.1.2007 kl. 00:00

Kyrka. Begravningsverksamhetens centralförbund har tagit initiativet till en miljövänligare praxis beträffande kistor och urnor. 31.1.2007 kl. 00:00

Samhälle. Insamlingen Gemensamt Ansvar hjälper i år finländska och peruanska barn vars föräldrar har psykiska problem. Temat är ”En harmonisk barnsjäl”. 31.1.2007 kl. 00:00

Kyrka. På UK 2007 diskuterade kyrkans ungdomar aktuella frågor i stift och samhälle. Bland annat följande frågor togs upp. 31.1.2007 kl. 00:00

Kyrka. – Kyrkan finns till för att man ska begravas någonstans. Så kommenterade biskop Gustav Björkstrand de ungas attityder, när han under workshopen Ung och aktiv i församlingen presenterade resultaten av den senaste Ungdomsbarometern. 31.1.2007 kl. 00:00

psalmbokstillägget. Ombud Åsa A Westerlund framförde inför kyrkomötet en önskan om att de sånger UK lagt fram tas med i det kommande psalmbokstillägget. 5.5.2015 kl. 11:31

kyrkomötet 2015. I sin predikan vid kyrkomötets öppningsmässa kallade biskop Seppo Häkkinen frågan om kyrkans lokala strukturer för en historiskt viktig fråga. 5.5.2015 kl. 10:24

Biskop Björn Vikström vill minska på riksdagens beslutbörda genom att skära i kyrkolagen. 30.4.2015 kl. 13:12

Höstdagarna. Arrangören för Höstdagarna ser sig om efter ny samarbetspartner då Lärkkulla drar sig ur till en följd av statliga reformer. 29.4.2015 kl. 16:49

Sini Sundqvist. Många tonåringar är trötta i dag. Och saknar vuxna att tala med. Bland annat det har Sini Sundqvist lärt sig i jobbet som ungdomsarbetsledare och försöker anpassa verksamheten i enlighet med den insikten. 29.4.2015 kl. 16:47