Tro godkänd för export

Ledare. Det kyrkliga årshjulet har vridit sig mot den stora sommarfestkretsen.
Den närmsta tiden kantas av samlingar där olika schatteringar samlas, ofta i stora skaror.
Också missionsfolket är på fötterna med fester för missionsvänner och -understödare. Samtidigt har en debatt om missionsunderstöd blossat upp i Helsingin Sanomat. Sari Roman-Lagerspetz, medlem av gemensamma kyrkofullmäktige i Vanda, skjuter skarpt mot Finlands evangelisk-lutherska folkmission och menar att staten och kyrkan ”finansierar export av diskriminerande läror till utvecklingsländerna”. Med det avser hon väckelserörelsens avståndstagande från utlevd homosexualitet och kvinnor i prästtjänst.
16.6.2011 kl. 00:00
Miikka Ruokanen, professor i dogmatik vid HU, tar upp den kastade handsken och konstaterar att många unga kyrkor i Syd inte accepterar till exempel kvinnopräster. ”Tvångsexport av västerländsk sexualetik till Asien och Afrika är kulturimperialism”, menar han.
Han bemöts av professorn i praktisk filosofi Eerik Lagerspetz, som replikerar att en blind eftergift för rådande tankemönster också kan kallas kulturimperialism.

Debatten körde snart på grund och skaver nu mot sandbankarna i frågorna om kulturimperialismens gränser. Efterskörden är som vanligt trist och spiller över på all missionsverksamhet.

Ett lågvattensmärke presterade Kirkko & kaupunki i en bitsk, osignerad kommentar som stämplar dem som nu söker sig till missionärsutbildningar i Finland som ”konservativa kristna som inte står ut i ett skärpt kyrkopolitiskt klimat”. Det är inte bara en grov generalisering, det är ren okunskap om den mångfald modernt missionsarbete uppvisar, och om det goda arbete så många individer gör under ett epitet som alltmer får skämmighetsstämpel. Den rumsrena åsikten bland folkkyrkomedlemmarna tycks numera vara att ”jag är lite tudelad till det där med mission”.

De sju officiella missionsorganisationerna i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är långt ifrån omedvetna om ramverket för finländskt arbete utomlands, tvärtom.
Ett faktum är att ramarna för biståndsarbetet alltmer påverkar dessa organisationers etos. Sneglar man i till exempel Finska Missionssällskapets (FMS) färska årsrapport för 2010 ser man att utrikesministeriets utvecklingssamarbetsstöd stadigt ökat tre år i rad och nu är uppe i 7,6 miljoner av verksamhetsutgifterna på 31 miljoner. De partnerskapsorganisationer som samarbetar med UM gör det enligt ministeriets kriterier – och bland andra FMS hör till dem som i de egnas kretsar ibland kritiserats för att anpassa sig allt för mycket till direktiven.

Ur ett större perspektiv: Samtidigt som Nord och Väst brottas med sin post-missionärsidentitet landar de nya missionärerna hos oss. De kommer från Sydkorea och Afrika och de skäms inte det minsta för att berätta vad de tror på.

Men det är knappast de kristna returmissionärerna som kommer att införa ett nytt värdeparadigm i Väst. Det står de marknadsekonomiska krafterna för, och i många avseenden kommer de att ta det post-kristna samhället på säng. I en världsekonomi där navet ligger i Asien råder värderingar, människouppfattningar och tankemönster som bryter rejält mot våra. Det kan leda till en intressant reaktion – eller motreaktion? – i vår världsåskådning inom bara ett par decennier.

Värderingar och värden har nämligen en tendens att samvariera med var pengarna finns.
May Wikström



PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14

LÄRKKULLA. Lärkkulla-stiftelsen i Karis valde en ny styrelse för verksamhetsåret 2025 under sitt delegationsmöte den 4 december 2025. 11.12.2024 kl. 18:31

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16