Lidandets våg

Ledare. I huvudet på var och varannan just nu snurrar frågorna om vart världen är på väg. Jordbävningar och kärnkraftverksolyckor. Uppror med blodiga följder för civilbefolkningen i arabvärlden. Vart? Varför? 24.3.2011 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Naturkatastrofer ställer oss ansikte mot ansikte med den onda bråda döden, den som väntar runt hörnet när vi minst anar det och sveper iväg allt det vi räknat med som konstant.Inför den sortens händelser är vi ogarderade, ohärdade och hudlösa – vare sig de sker i Japan eller i Finland.
Samtidigt, i skymundan, lever och mår de långsamma katastroferna och det strukturella förtrycket: religiöst, etniskt eller könsrelaterat. Naturkatastrofer skakar om oss, aids, svältkatastrofer och systematiskt förtryck gör det inte.

Det är sorgligt och paradoxalt att människan söker rationella existentiella förklaringar till det oförutsägbara och okontrollerbara lidandet, samtidigt som hon släcker det logiska och rationella tänkande och handlande som med långsiktiga men fullt möjliga mänskliga insatser kunde åtgärda så mycket lidande.
Den verkliga plumpen i protokollet står de krafter för som på Guds vägnar tilldömer japanerna syndastraff. Sådana religiösa spekulationer dök rätt snabbt upp på webben efter jordbävningen, bland annat i amerikanska sammanhang. De är bara värda att avvisas, så som många kristna gjort – bland dem den färska pristagaren till kyrkans informationspris, författaren och teologen Jaakko Heinimäki.
Tragedin i Japan får efterhand allt fler ansikten. Tidningen Daily Mails utsända rapporterar från skolan i kuststaden Ishinomaki. I skolhuset sitter 30 barn i tystnad, spelar spel och väntar på att bli hämtade av föräldrar som aldrig kommer. Reportern fick inte ens gå in i klassrummet, bara det att någon öppnar dörren väcker onödigt hopp hos barnen, resonerar myndigheterna.

Vem av dessa föräldrar och barn hade gjort fruktansvärda mörkergärningar stora nog att förtjäna katastrofen. Synd?! Svaret är: ingen, ingen av dem. Att spekulera över gudsstraff och rentav potentiella orsaker till sådana är mänsklig hybris, skarpt förkastad av Jesus själv i en klassisk argumentation med precis samma fyrkantiga resonemang som utgångspunkt. I Lukasevangeliet bryter Jesus kopplingen mellan katastrofen som straff och enskilda personers eventuella synder. ”Eller de aderton som dödades när Siloatornet rasade, tror  ni att de var större syndare än alla andra i Jerusalem?” Hans svar var nej – inte större, men inte heller mindre.
Trots det noterade grunddraget av mänsklig brustenhet är tsunamier och jordskalv alltså inte något Gud gisslar människobarn med.
Hemskheter bara händer, hur svårt det än är att svälja.
I det lidande som följer dem är vi hänvisade till varandra. Enligt den kristna trons kärnbudskap är vi inte ensamma utan får också följe av den Människoson, vars passionshistoria kyrkan återberättar just i de här tiderna.

May Wikström



eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02