De svagas ställning betonas i kyrkans mål för regeringsprogrammet

Kyrka. Den lutherska kyrkan publicerade sina mål för regeringsprogrammet i januari. Kyrkan föreslår att man i nästa regeringsprogram tar med riktlinjer för hur hälso- och inkomstklyftorna ska minskas, stöd till familjer och föräldrar och åtgärder för att förbättra matsäkerheten i de fattigaste länderna. 16.3.2011 kl. 00:00
Dessutom föreslås full kompensation för kyrkans lagstadgade uppgifter, bland andra begravningsväsendet. Kyrkans samfundsskatteandel bör bevaras på minst nuvarande nivå, dvs. på 2,25 procent.

Erfarenheter från diakoni- och familjearbetet

Kyrkan sköter vissa lagstadgade samhälleliga uppgifter, av vilka begravningsväsendet generar mest kostnader. Samhället bör i fortsättningen ge kompensation för de kostnader som de lagstadgade uppgifter orsakar så att inte kyrkans medlemmar via kyrkoskatten måste finansiera dessa kostnader för hela befolkningen. Kyrkans samfundsskatteandel bör bevaras på minst nuvarande nivå, dvs. på 2,25 procent. Under den kommande regeringsperioden bör man utreda kostnaderna för skötseln av kyrkans samhällsuppgifter. Ifall samfundsskatten i något skede slopas bör man utarbeta en stabil alternativt ersättningsmodell i samarbete med Kyrkostyrelsen.

Målet för regeringsprogrammets barn- och familjepolitik ska vara att stöda familjer och föräldrar. Utgående från praktiska erfarenheter i kyrkans diakoni- och familjearbete bör man öka de ekonomiska och utbildningsresurserna inom förebyggande parrelations- och familjearbete.  Speciellt viktigt är stödet till småbarnsföräldrar. Kyrkan föreslår också resurser för lågtröskeltjänster som stöder parrelationer och för mera omfattande familjeträning som visat sig ge goda resultat.

Den lutherska kyrkan anser att det är viktigt att det finländska samhället erbjuder varje människa tillräcklig social och ekonomisk grundtrygghet. I det kommande regeringsprogrammet bör regeringen tydligt ange riktlinjer för hur hälso- och inkomstklyftorna ska minskas och hur man kan främja välfärden framför allt för dem som har det allra svårast.

I sitt ställningstagande om matsäkerhet har lutherska kyrkan biskopar betonat det globala ansvaret för matsäkerheten i världen. Ställningstagandet Ge oss idag vårt dagliga bröd offentliggjordes 15.10.2010.

Biskoparna vädjar till alla politiska partier att man efter valet skulle grunda en regering som verkar för att främja matsäkerheten i de fattigaste länderna. I ställningstagandet föreslår man att regeringen som första steg skulle utnämna en matpolitisk expert. Där föreslås också att regeringens följande framtidsredogörelse skulle omfatta den globala matpolitiken där man skulle definiera Finlands kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att tillgodose rätten till tillräckligt med mat.

Synpunkter på aktuella lagstiftningsprojekt

Förutom sina fyra primära mål framför kyrkan synpunkter på några lagstiftningsprojekt som möjligen avgörs i samband med regeringsprogrammet. Det är lagstiftning som rör småbarnspedagogik, äktenskapslagstiftningen och religionsundervisningens ställning i grundskolan och gymnasiet.
KT/CM



Kolumn. "Jag hoppas vi blir mindre attraktiva för marknadskrafterna, friare, snällare mot planeten, kanske rent av givmildare mot dem som har mindre än oss?" 23.11.2022 kl. 09:16

FÖRSAMLINGSVALET. Kyrkpressen har sammanställt de invalda i stiftets 45 församlingar. Med finns också några församlingar som har verksamhet på svenska i andra stift. Välj i listan den region du vill se! 25.11.2022 kl. 11:07

AVHOPP. Harry S. Backström, tidigare kyrkoherde i Väståbolands församling, har avsagt sig prästrättigheterna i Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Han blir i stället präst i Missionsstiftet. 24.11.2022 kl. 15:48

bibeln. Författaren och pastorn Tomas Sjödin har läst Bibeln hela livet, men när han läste den i The Message-versionen väcktes gamla, slitna bibeltexter till liv igen. Hans nya andaktsbok vill inspirera alla till att göra bibelläsning till en ny vana. 23.11.2022 kl. 19:36

teater. – Jag älskar teater och jag älskar att stå på scenen. På scenen behöver jag ingen hjälp, säger Karolina Karanen. 23.11.2022 kl. 09:00

FÖRSVARET. Överste Kjell Törner var med om att bygga upp Finlands militärsamarbete också när det var hysch-hysch om det. Nu när Finland är nära målet att bli medlem i Nato är han inte längre med i staberna. Kjell Törner har bevarat sitt kristna arv. Varje dag är det tyst aftontapto med knäppta händer. 22.11.2022 kl. 22:46

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingsvalet är på gång under dagen. Röstningslokalerna stänger klockan 20. I Borgå röstade Anna Simonsen, 56, som medlem i kyrkan för första gången i livet. Med sin röst ville hon motverka den skeva representationen i kyrkan. 20.11.2022 kl. 13:48

KYRKOHERDETJÄNST. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har nu fått en sökande: pastor Rose-Maj Friman, som är chef för sjukhussjälavården i Vasa. 18.11.2022 kl. 13:40

mariehamn. När Giséla Linde gick kursen Livsstegen fylldes hon av vördnad över hur mycket vi orkar med – och hur mycket kraft vi har. Hon fick också syn på att kyrkan ofta står för en mer generös blick än världen utanför. 16.11.2022 kl. 10:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36