De svagas ställning betonas i kyrkans mål för regeringsprogrammet

Kyrka. Den lutherska kyrkan publicerade sina mål för regeringsprogrammet i januari. Kyrkan föreslår att man i nästa regeringsprogram tar med riktlinjer för hur hälso- och inkomstklyftorna ska minskas, stöd till familjer och föräldrar och åtgärder för att förbättra matsäkerheten i de fattigaste länderna. 16.3.2011 kl. 00:00
Dessutom föreslås full kompensation för kyrkans lagstadgade uppgifter, bland andra begravningsväsendet. Kyrkans samfundsskatteandel bör bevaras på minst nuvarande nivå, dvs. på 2,25 procent.

Erfarenheter från diakoni- och familjearbetet

Kyrkan sköter vissa lagstadgade samhälleliga uppgifter, av vilka begravningsväsendet generar mest kostnader. Samhället bör i fortsättningen ge kompensation för de kostnader som de lagstadgade uppgifter orsakar så att inte kyrkans medlemmar via kyrkoskatten måste finansiera dessa kostnader för hela befolkningen. Kyrkans samfundsskatteandel bör bevaras på minst nuvarande nivå, dvs. på 2,25 procent. Under den kommande regeringsperioden bör man utreda kostnaderna för skötseln av kyrkans samhällsuppgifter. Ifall samfundsskatten i något skede slopas bör man utarbeta en stabil alternativt ersättningsmodell i samarbete med Kyrkostyrelsen.

Målet för regeringsprogrammets barn- och familjepolitik ska vara att stöda familjer och föräldrar. Utgående från praktiska erfarenheter i kyrkans diakoni- och familjearbete bör man öka de ekonomiska och utbildningsresurserna inom förebyggande parrelations- och familjearbete.  Speciellt viktigt är stödet till småbarnsföräldrar. Kyrkan föreslår också resurser för lågtröskeltjänster som stöder parrelationer och för mera omfattande familjeträning som visat sig ge goda resultat.

Den lutherska kyrkan anser att det är viktigt att det finländska samhället erbjuder varje människa tillräcklig social och ekonomisk grundtrygghet. I det kommande regeringsprogrammet bör regeringen tydligt ange riktlinjer för hur hälso- och inkomstklyftorna ska minskas och hur man kan främja välfärden framför allt för dem som har det allra svårast.

I sitt ställningstagande om matsäkerhet har lutherska kyrkan biskopar betonat det globala ansvaret för matsäkerheten i världen. Ställningstagandet Ge oss idag vårt dagliga bröd offentliggjordes 15.10.2010.

Biskoparna vädjar till alla politiska partier att man efter valet skulle grunda en regering som verkar för att främja matsäkerheten i de fattigaste länderna. I ställningstagandet föreslår man att regeringen som första steg skulle utnämna en matpolitisk expert. Där föreslås också att regeringens följande framtidsredogörelse skulle omfatta den globala matpolitiken där man skulle definiera Finlands kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att tillgodose rätten till tillräckligt med mat.

Synpunkter på aktuella lagstiftningsprojekt

Förutom sina fyra primära mål framför kyrkan synpunkter på några lagstiftningsprojekt som möjligen avgörs i samband med regeringsprogrammet. Det är lagstiftning som rör småbarnspedagogik, äktenskapslagstiftningen och religionsundervisningens ställning i grundskolan och gymnasiet.
KT/CM



ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09