Med 2011 om kröken

Ledare. Det är dags att runda kröken och ta in 2011 samtidigt som ett historiskt 2010 försvinner i backspegeln. För kyrkans del var året som gick på många sätt remarkabelt. 5.1.2011 kl. 00:00


En av milstolparna var valet av ny ärkebiskop i mars. Med bara elva rösters majoritet vann biskopen i Åbo, Kari Mäkinen över dogmatikprofessor Miikka Ruokanen. Slutskedet blev medialt sett en svartvit historia, där kandidaterna baxades in i lådor med de slitna epiteten ”liberal” och ”konservativ”.

Mäkinen, som fick bära det förra, uttryckte i sina första kommentarer en vilja att stärka folkkyrkan med de öppna dörrarna och en förhoppning att diskussionen inte skulle tystna. Knappast anade han då hur bejakad hans önskan han skulle bli längre fram.


I juni var det dags för ännu ett biskopsval. Med drygt tjugo rösters marginal valdes Irja Askola till den första kvinnan i biskopsämbetet i vårt land. Symbolvärdet i valet var starkt, och medieuppbådet återigen rejält. Missnöjet höjdes från vissa kretsar, både på grund av att den nya biskopen var kvinna, men också för att Askola öppet deklarerat sitt ja till välsignelse av homosexuella par. 

Sensommaren kom och det drog ihop sig till församlingsval – ett val som föregicks av den bredast upplagda mediekampanjen hittills. Kandidatnomineringen kom och gick, med stark betoning på det faktum att kyrkan som föregångare nu lät 16-åringar rösta.

Så kom det som i kyrklig mediejargong födde uttrycket ”post 12.10”. Ajankohtainen Kakkonens debattkväll om homosexualitet och kyrka blev startskottet, om än omtvistat orsaken, till över 50 000 utskrivningar ur kyrkan.


Varför gick de ut? Av de cirka 2500 som enligt sajten Eroakirkosta.fi motiverade sitt beslut, hänvisade bara var tredje till tv-debatten. I stället handlade det om att inte vilja betala kyrkoskatt, att inte tro på budskapet och att kyrkan saknade betydelse. Utskrivningstjänstens ena grundare Petri Karisma ansåg för sin del att varje gång kyrkan är framme i medierna, oberoende av om detta har positiva eller negativa förtecken, påminns finländarna om hur lite den betyder för dem och om möjligheten att skriva ut sig – och så gör de slag i saken. 

Det är en partsinlaga, men den innehåller säkert också en sanning. Däremot finns det en annan, som säger det motsatta och som talar om att kyrkan fortfarande känns viktig för många.


I slutet av året kom nämligen också kyrkans undersökning över varför folk röstat i församlingsvalet. Enligt forskare Harri Palmu vid Kyrkans forskningscentral visar den att de vanliga församlingsmedlemmarna i valet ville slå vakt om det de har – och att den ökade valaktiviteten inte var ett resultat av motsättningar mellan liberala eller konservativa. Det enkla skälet var: ”För att det är viktigt och värdefullt”.

Där en del säger det motsatta finns det alltså fortfarande de som är villiga att betala kyrkoskatten och anser kyrkan ha betydelse för ens personliga liv – också bland dem som tidigare inte tyckt att det var deras sak att gå till urnorna. I eftersnacket försökte en del utnämna valets vinnare och förlorare. Sanningen tycks vara att det var församlingen som vann. Helt enkelt.


Om än slutetappen av fjolåret kan tyckas ha varit ett mer än lovligt skumpigt kyrkrally är det här därför en ljuspunkt att uppmärksamma. 

Det lovar gott för året som kommer och mod och hopp och tillförsikt för dem som gasar vidare mot nya kurvor.


May Wikström



kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42