Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Kyrka. Stiftsfullmäktige i Esbo stift föreslår att man i fortsättning skulle använda sig av bara ett val i kyrkliga samfälligheter. 4.5.2007 kl. 00:00

Kultur. Kantor Niclas Nylund har komponerat lättillgänglig orgelmusik och låter andra få del av den på internet. 4.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans central för det svenska arbetet har valt FM Hedvig Långbacka till ny radioredaktör. 3.5.2007 kl. 00:00

Världen. Scandic företagsledning meddelar idag i ett brev till medierna att de behåller biblarna på hotellrummen. 3.5.2007 kl. 00:00

Världen. Byn Whitwell på Isle of Wight miste sitt postkontor för två år sedan. Nu träder den lokala församlingen till invånarnas hjälp – förra veckan öppnades ett postkontor i klocktornet i församlingens kyrka, rapporterar BBC News. 3.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Den brittiska katolska prästen Martin Newell dömdes på onsdagen till fjorton dagars fängelse för att ha vägrat att betala de böter på 660 pund han år 2004 dömts till för olaga fredsaktioner. 3.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. På kyrkomötet nästa vecka skall man godkänna det första evangeliet på finskt teckenspråk. 3.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Vad gör en präst? Predikar och dricker kaffe. Åtminstone om man frågar eleverna i klass fem i Kyrkslätt skolcentrum. 3.5.2007 kl. 00:00

Världen. Ett projekt skall få turister att upptäcka Cyperns många kristna sevärdheter. Motiven för den kristna turismen ska vara andliga och inte ekonomiska. 2.5.2007 kl. 00:00

Världen. Arbetsmiljöverket i Sverige anser att arbetet inom kyrkliga samfälligheter lätt kan bli kaotiskt, skriver Kyrkans Tidning. Situationer där flera råd, nämnder och kyrkoherdar deltar i beslutsfattandet och alla har en egen åsikt leder ofta till osäkra beslut. 2.5.2007 kl. 00:00

Kultur. Ett av gospelmusikens största pris, Dove Awards, delades ut under Gospel Music Week i Nashville förra veckan. 2.5.2007 kl. 00:00

Världen. Flera hundra unga kristna möts 3-6 maj i Stockholm för gudstjänster, workshops och gemenskap. Mötet arrangeras av den internationella brödragemenskapen i Taizé, Frankrike. 1.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkan i Gruvsta, som förstördes i en anlagd brand i oktober, skall kanske inte byggas upp igen. Ärendet bordlades av Vanda kyrkliga samfällighets gemensamma kyrkofullmäktige förra veckan. 1.5.2007 kl. 00:00

Kultur. Församlingen Högalinds i Stockholm, som varje år delar ut 800 000 kronor (drygt 87 000 euro) till privatpersoner och verksamhet, vill stöda kvartersbiografen Hornstull på församlingens område med 50 000 kronor (knappt 5 500 euro) 1.5.2007 kl. 00:00

Världen. Elva olika trosinriktningar som verkar i Tyskland skrev på söndagen under en överenskommelse enligt vilken de erkänner varandras dopceremonier, skriver Dagen. 30.4.2007 kl. 00:00

Emma Klingenberg. När skådespelaren Emma Klingenberg började jobba med Stormskärs Maja var det självklart för henne att Maja inte kunde vara ett offer, trots att hon inte fick välja sitt öde. 16.10.2015 kl. 08:30

vanda svenska församling. Efter sju sorger och åtta bedrövelser ser det ut som att Vanda svenska församling inom fem år får nya efterlängtade utrymmen. 14.10.2015 kl. 19:14

vanda svenska församling. – Tidigare var Larsgården vår a-plan. Nu är den en god b-plan, medan Dickursby kyrka är en god a-plan, säger Martin Fagerudd, kyrkoherde i Vanda svenska församling. 14.10.2015 kl. 19:30

Det kan bli tvära kast från permitteringar till nyanställningar på Evangeliska Folkhögskolan i Vasa. 13.10.2015 kl. 11:40

Gemensamma kyrkorådet i Vasa tog senaste vecka ställning till ett fall där en änkling ville ha sin avlidna hustrus ortopediska implantat efter kremeringen. 13.10.2015 kl. 10:33