Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Sofia Torvalds. Vi mänskor ser ut på olika sätt. En del av oss är kvinnor, andra män. En del av oss gillar böcker, andra föredrar Formel 1-tävlingar. En del tycker om bulle. Andra äter helst ost. Så finns det kristna, och så finns det sådana som inte är det. Hur ska man skilja dem åt? 22.5.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 21/2007 För någon månad sedan var de som har det svårt i vårt land föremål för de politiska partiernas och enskilda kandidaters uppmuntran och omsorg. Alla lovade med en mun på alla sätt ljusare tider för de marginaliserade, de sjuka och de fattiga. 22.5.2007 kl. 00:00

Världen. Ett rekordstort antal danska präster har hittat arbete utanför kyrkan under det senaste året. 21.5.2007 kl. 00:00

Samhälle. Religiösa ledare i det sekulära Frankrike uppmanar nyvalda presidenten Nicolas Sarkozy att befrämja dialog i samhället under sin period som president. 21.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Vid prästvigningen i Lilla kyrkan i Borgå 17.5.2007 har teologie magistrarna Åsa Turpeinen och Mia Bäck ordinerats till prästämbetet. 21.5.2007 kl. 00:00

Världen. Uppsala stift planerar en teologfestival med mål att göra teologi mer festligt. 20.5.2007 kl. 00:00

Världen. För första gången någonsin har Bibeln översatts till ett av de språk som aboriginerna, Australiens urinvånare, talar. 19.5.2007 kl. 00:00

Världen. Kyrkans roll i den afrikanska vattenkrisen skall diskuteras under en konferens 21-25 maj i Entebbe, Uganda. 18.5.2007 kl. 00:00

Världen. Den rysk-ortodoxa kyrkan återförenades på torsdagen efter 80 år av tudelning, när dess exilledare slöt fred med patriarken i Moskva. 18.5.2007 kl. 00:00

Kultur. Efter pingst startar kotisatama.fi ett läsprojekt där deltagarna får chans att läsa Bibeln i tidsföljd. Avsnitten sänds ut per e-post. 2 300 har redan anmält sitt intresse. 18.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Den förmiddags- och eftermiddagsverksamhet för barn som församlingarna ordnar har kartlagts. 17.5.2007 kl. 00:00

Världen. EU:s ordförande Angela Merkel ger upp kravet på en hänvisning till Europas kristna arv i EU:s nya konstitution. Att över huvud taget få till en konstitution är viktigare. 17.5.2007 kl. 00:00

Människa. Vi lär oss något nytt varje dag, säger May och Anders Wikström, som bosatt sig i Nicosia och arbetar för den kristna tv-kanalen SAT–7. 17.5.2007 kl. 00:00

Kultur. Ljus, ljud, bild och budskap. Och så bra musik, förstås. Det är kontentan av storsatsningen The Quest som går av stapeln på Svenska teatern i Helsingfors i slutet av maj. Målet är att göra en kvalitativ satsning på den kristna tron mitt i stan. 17.5.2007 kl. 00:00

Världen. En samling nationella och regionella religiösa ledare i USA har lanserat ett initiativ för att stoppa finansieringen av kärnvapentillverkan i landet, skriver Ekklesia. 16.5.2007 kl. 00:00

Kyrkpressen var med på ett av Svenskfinlands mest efterlängtade veckoslut: Höstdagarna. 2.11.2015 kl. 15:30

kredu. Kristliga folkhögskolan i Nykarleby, Kredu, inleder ett samarbete med Seurakuntaopisto. Målet är att på sikt trygga den svenskspråkiga kyrkliga utbildningen av barnledare. 2.11.2015 kl. 14:03

kyrkans utlandshjälp. 2011 samlade finlandssvenskar ihop pengar via Kyrkans Utlandshjälp för att bygga en skola i demokratiska republiken Kongo. Nu avslutar Utlandshjälpen sin verksamhet i landet. 2.11.2015 kl. 12:49

kongo . Fem anställningar avslutas genom uppsägning och två genom övergång till pension. Många fler berörs. 30.10.2015 kl. 13:11

vikström. De som mister landsmän mötte dem som tar emot. Kyrkoledarna höll krismöte om flyktingströmmen i Europa i går. 30.10.2015 kl. 10:04