Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Kultur. Filmen Evan Almighty, som har Finlandspremiär i augusti, slår ett slag för att bekämpa den globala uppvärmningen. 18.6.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 25-26/2007. Midsommardagen är också dagen då vi, enligt en tradition som sträcker sig så långt tillbaka i tiden som till 400-talet, firar Johannes döparens dag, vägröjarens dag. 18.6.2007 kl. 00:00

Kristina Fernström. – Är det en ängel? frågar sonsonen och spänner sin treåriga blick i altartavlan i Hoplax kyrka. 18.6.2007 kl. 00:00

Samhälle. Först vägrade polisen ta emot Naze Aghais nya asylansökan, men ett par dagar senare lyckades hon via sitt juridiska ombud i alla fall få det inlämnat. Nu väntar hon på positivt besked och en fortsatt framtid i Finland. 18.6.2007 kl. 00:00

Teologi. Männens intresse för att studera teologi verkar öka. Vid Helsingfors teologiska fakultet har andelen manliga sökande vuxit under de senaste åren. 18.6.2007 kl. 00:00

Kultur. Enligt en färsk EU-rapport ökar rasism och intolerans i Europa. Särskilt islamofobi och antisemitism orsakar problem. 17.6.2007 kl. 00:00

Världen. Skriften Ansvarsfull förvaltning ska hjälpa svenska stift och församlingar i finansiella placeringar. 16.6.2007 kl. 00:00

Världen. Amnesty har nu svarat på onsdagens uttalande från Vatikanen om att alla bidrag från den katolska kyrkan till Amnesty ska dras in på grund av Amnestys policy i abortfrågor. 15.6.2007 kl. 00:00

Samhälle. En jämförande nordisk undersökning gjord vid Tammerfors universitet visar att finländska barn mår sämre än barn i de övriga nordiska länderna. 15.6.2007 kl. 00:00

Kultur. Evenemanget Kulturen vid ån arrangeras årligen vid åstranden intill Esbo domkyrkas församlingsgård. Minna Näsman från pod.fi har klippt ihop en video från evenemanget. 15.6.2007 kl. 00:00

Kultur. 15.6.2007 kl. 00:00

Kultur. 15.6.2007 kl. 00:00

Världen. Kuba har fått sin första kvinnliga biskop, Nerva Cot. 15.6.2007 kl. 00:00

Människa. – För mig känns det ibland som ett under att Gud kan verka också trots all denna byråkrati, säger Pirjo Pyhäjärvi, viceordförande i kyrkostyrelsen. 14.6.2007 kl. 00:00

Kultur. En ljudboksbibel tog hem första priset i kategorin ljudböcker på årets Book Expo America (BEA) 2007. 14.6.2007 kl. 00:00

Poststrejken förorsakar tyvärr förseningar också för veckans nummer av Kyrkpressen. Du hittar hela tidningen elektroniskt här. 25.11.2015 kl. 11:08

Var tionde Närpesbo har utländsk bakgrund. Nästan tusen personer från tjugo länder har sedan nittiotalet kommit till Närpes för att arbeta eller som flykting. Cafékvällar varannan vecka ska skapa kontakt mellan de ursprungliga och de nyanlända Närpesborna. 25.11.2015 kl. 15:48

Är du helsingforsare och liberal går du mer i kyrkan än andra. 25.11.2015 kl. 14:41

kyrkans ungdom. Marcus Henricson har blivit vald till ordförande för väckelserörelsen Kyrkans Ungdom. 25.11.2015 kl. 13:34

jul. Marknadskrafternas bild av julen som konsumtionsfest är svår att rubba. 25.11.2015 kl. 14:05