Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Insändare. Det skrivs:-Inga tillägsresurser finns!-Vi höjer ändå skötarlönerna(alla välutbildade i social-, hälsovård-, humanistiska, mfl; och då kanske även de mindre utbildade och värkligt underbetalade får sin löneförhöjning), heter det. ... Får se.De starka facken tar 10% till. Regeringen avskaffar de mycket förmögnas skatter. Då tar väl pengarna slut!Att leva på ca 450 Euro per månad (folkpensionens grundel) som både ålders- och sjukpensionerer mycket ofta tvingas göra är inte rätt. Fastän de har lovats tom 20 Euro till i månaden, under den här regeringsperioden. Lev själv resten av ditt liv på den summan per månad, och se om du klarar det - vi talar alltså om Finland (och inte om delar av Afrika där prisnivån är betydligt lägre).Krister Lundsten 24.6.2007 kl. 15:04

Världen. Antalet personer som dyrkar nordiska gudar har fördubblats i Danmark sedan 2003. 24.6.2007 kl. 00:00

Världen. Inga stora förändringar i norska kyrkans statistik från 2006. 23.6.2007 kl. 00:00

Samhälle. På Baltic Sea Convention diskuteras aktuella frågor för Östersjöregionen. 22.6.2007 kl. 00:00

Världen. En gravkammare har hittats under golvet i Uppsala domkyrka. 21.6.2007 kl. 00:00

Världen. På 30 år har antalet unga som konfirmeras i Svenska kyrkan sjunkit från 80 till 35,6 procent. 21.6.2007 kl. 00:00

Kultur. Sommarens orgelkonserter trampar i Buxtehudes fotspår. 21.6.2007 kl. 00:00

Människa. Bernice Sundkvist läste aldrig teologi för att göra karriär. Ändå är hon nu den första kvinnliga professorn vid teologiska fakulteten vid Åbo Akademi. 20.6.2007 kl. 00:00

Världen. Erika Brundin tillträder den 15 augusti som Svenska kyrkans första utvecklingschef. 20.6.2007 kl. 00:00

Kyrka. Till hösten startar Lukas församling i samarbete med föreningen Pro Lukas en lärjungaskola. 20.6.2007 kl. 00:00

Kultur. Konst var Jerker Ohls stora intresse, men han blev klasslärare. Nu har han hittat tillbaka till konsten. 20.6.2007 kl. 00:00

Kyrka. I våras publicerades informationspaketet ”Dålig täckning” om unga vuxna som församlingsmedlemmar. Paketet skickades till alla församlingar i landet så att varje förtoendevald skulle få en egen broschyr. 19.6.2007 kl. 00:00

Människa. Summer Challenge är ett team för kristna ungdomar och unga vuxna som vill ägna sju veckor av sommaren åt mission och evangelisation. 19.6.2007 kl. 00:00

Kultur. Finska Bibelsällskapet har lanserat mobiltjänsten Mobible.fi som gör det möjligt att beställa delar av NT som ljudfil. 19.6.2007 kl. 00:00

Världen. Lunds stift protesterar tillsammans med ett tiotal andra organisationer mot behandlingen av ensamma flyktingbarn i Sverige. 18.6.2007 kl. 00:00

Marcus Prest. RECENSION. Joanna Nylund har läst Marcus Prests roman Android. 7.12.2015 kl. 00:00

klimat. Skaffa färre barn, undvik att resa med flyg, lev bilfritt och ät en växtbaserad kost. Dessa är så kallade ”högeffekts”–åtgärder när det kommer till att minska på vårt koldioxidavtryck. 30.11.2015 kl. 12:47

klimatförändringar. 35 procent av de katolska amerikanerna säger att påven påverkat deras åsikt i klimatfrågan. 30.11.2015 kl. 12:41

COP21. Svenska kyrkan har länge varit en högljudd röst i kampen mot klimatförändringen. 30.11.2015 kl. 12:43

Det är hopplöst svårt att ge namn åt en julskiva. Lyssna här. 26.11.2015 kl. 10:07