Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Världen. Ett lokalt bibelsällskap i staden Forth North, Texas planerar skicka med Bibeln i morgontidningen. Planerna väcker reaktioner bland de kristna. 12.8.2007 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälp har beviljat ett tilläggsstöd på 200 000 euro till de översvämningsdrabbade områdena i södra Asien. Nödhjälpen kunde inledas redan i början av katastrofen med hjälp av anslag för katastrofberedskap. 11.8.2007 kl. 00:00

Världen. Minst 177 kyrkoherdar har lämnat sina tjänster under de senaste sju åren, visar en kartläggning som Kyrkans Tidning har gjort. 11.8.2007 kl. 00:00

Kultur. Musik- och bibelfestivalen Frizon i Torp utanför Örebro samlar 4500 deltagare. 10.8.2007 kl. 00:00

Kristina Fernström. Vem minns generalissimus Alexander Vasiljevitj Suvorov? 10.8.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 33/2007 Det behövs bättre samhörighet mellan aktörerna i stiftet. Det konstaterade stiftsdekan Sixten Ekstrand senaste vecka i en intervju i Kyrkpressen. Därför vill han vara med och ”skapa en diskussion om hur vi skall arbeta i stiftet”. 10.8.2007 kl. 00:00

Världen. Finska Missionssällskapets missionär Eija-Riitta Kinnunen vägleder tanzaniska studerande inför mötet med hiv-smittade. 10.8.2007 kl. 00:00

Världen. – Kyrkan borde kunna erbjuda bättre möjligheter till flexibilitet och individualitet i hur sorg uttrycks på begravningar, säger sociologen Michael Hviid Jacobsen. 10.8.2007 kl. 00:00

Människa. Husmor Ritva Lindqvist känner vägen till hjärtat. 10.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Gustav Björkstrand predikade vid söndagens tvåspråkiga festgudstjänst i Malax kyrka. Gudstjänsten  ingick i kyrksocknens 400-årsjubileum som firas hela detta år med olika begivenheter. 9.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Teol.dr. Sixten Ekstrand är stifsdekan vid Borgå domkapitel från den första augusti. 9.8.2007 kl. 00:00

Kultur. Det är inte alldeles enkelt att berätta historien om After Eight i Jakobstad. Den har så många förgreningar, bottnar och hugskott. Det är historien om dröm som blir verklighet, om kreativt kaos som utmynnar i bestående avtryck och om tro som förflyttar berg, för att låna ett bibliskt uttryck. 9.8.2007 kl. 00:00

Människa. Vice ordförandeskap för en organisation med 25 miljoner medlemmar kan kanske inte klassas som en hobby. 9.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Skribaungdomar som avslutar lägret med ett party har väckt diskussion i församlingarna i sommar. I Nakkila tog polisen hand om berusade minderåriga som festade efter ett avslutat konfirmationsläger. Församlingen reagerade med bestörtning på den nya traditionen, rapporterar tidningen Kotimaa. 8.8.2007 kl. 00:00

Samhälle. Skolstarten är en milstolpe i livet. Uppmärksammas den på barnets villkor? 8.8.2007 kl. 00:00

Många av kandidaterna till kyrkomötet är beredda att ge upp vigselrätten – men motiven varierar. Däremot finns det en beställning på ett starkare stift. 28.1.2016 kl. 00:00

Teologiska fakulteten. De teologiska utbildningarna i landet drabbas av regeringens nedskärningar.– Vi lägger om studierna, säger Mikael Lindfelt vid ÅA. 26.1.2016 kl. 13:08

ida-maria wikström. Mer eller mindre hela livet har Ida-Maria Wikström utkämpat en kamp mot orealistiska prestationskrav. 28.1.2016 kl. 00:00

våga fråga. "När ni har talat om problemet på det här sättet kommer ni så småningom fram till att ni båda har ansvar för hur ni hanterar situationen." 26.1.2016 kl. 12:28

ungdomens kyrkodagar. Det är dags att bli konsekvent, anser unga i kyrkan. 25.1.2016 kl. 15:14