Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Kyrka. I dag väljs nya ombud till kyrkomötet. Samtidigt väljs nya medlemmar till stiftsfullmäktige i kyrkans nio stift. De preliminära valresultaten för Borgå stift väntas bli klara på torsdagen. 11.2.2008 kl. 00:00

Ledare. Ledare 7/2008 De nyvalda kyrkomötesombuden och det nya stiftsfullmäktige i Borgå stift får under våren ett principiellt viktigt brev i sin hand. 11.2.2008 kl. 00:00

Världen. Tio samfund och sju lutherska organisationer i Norge har kunnat enas om en lista över 270 psalmer och sånger. Ett ekumeniskt samarbete i liknande grad har aldrig tidigare genomförts i landet. 10.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Domprostvalet i Borgå som skjutits upp i ett par år på grund av flere besvärsprocesser kan äntligen sätta igång. 10.2.2008 kl. 00:00

Världen. Svenska kyrkans fastekampanj fokuserar på alla människors rätt till vatten. Temat är Vatten för livet. 9.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. De populäraste vigselkyrkorna bokas i rask takt, i Helsingfors öppnas bokningen för år 2009 redan i maj. Men en vigsel förutsätter inte en kyrka eller ett kapell, det är fritt fram för brudparet att välja en annan plats. 9.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Biskopen i S:t Michel Voitto Huotari har meddelat att han går i pension 1.2.2009. Huotari har varit biskop i S:t Michel sedan 1993. 8.2.2008 kl. 00:00

Kultur. Andlig karaoke? Ja, du läste rätt. Svenska karaokefabriken, som producerat en rad karaokeskivor med olika teman, har gett ut skivan Gospelkaraoke med sexton gospel- och lovsånger i karaokeform. 8.2.2008 kl. 00:00

Människa. – Det är på värdegrunden som livet står och faller. Den grund man bygger på är viktigare än karriären, säger Eva-Riise Gundersen. 7.2.2008 kl. 00:00

Teologi. I en karaktäristik över år 2007 skrev en av stiftets präster i sin blogg att året präglades av ”en iskall vind av förakt och marginalisering” som kyrkans ledning riktade mot präster med traditionell kristendomssyn. 7.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. 28 församlingsanställda på Åland vill att kravet på kunskaper i finska slopas för prästerna i de åländska församlingarna. 7.2.2008 kl. 00:00

Människa. Christiana Wilson har, liksom så många andra liberianer, mist hela sin egendom och traumatiserats av inbördeskriget. Men hon har aldrig förlorat sitt hopp. I dag ansvarar hon för Lutherska världsförbundets kvinnoarbete i Liberia. 6.2.2008 kl. 00:00

Samhälle. Kristna skolan i Vasa hoppas kunna starta från hösten. 6.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Karleby svenska församling diskuterar läsmötenas framtid. I de aderton läslagen har läsmöten hittills alltid hållits i hemmen, men det börjar bli svårt att hitta folk som vill öppna sina hem för dem. Dessutom är de resurskrävande. 6.2.2008 kl. 00:00

Mira Strandberg. Det här kommer aldrig att gå ihop. Tanken slog mig plötsligt då jag skulle kolla skatteprocenten för det nya skattekortet. 5.2.2008 kl. 00:00

asylpolitik. De sex kyrkoherdarna i Esbo uttrycker i ett öppet brev till statsministern sin oro över hur bemötandet av asylsökande förverkligats i Finland. 22.9.2016 kl. 15:00

teater. Dennis Nylund gör en monolog som inte är någon enmansshow. 22.9.2016 kl. 14:09

Bok. Håret kommer oss så nära. Vad är du redo att betala för ditt? Sofia Torvalds har läst Maria Antas bok om hår. 22.9.2016 kl. 10:57

teater. Aldrig tidigare, inte under 56 år, har det satts upp en pjäs av Astrid Lindgren på Unga teatern. 22.9.2016 kl. 08:00

Kyrka. Den nybildade rörelsen Feministinen kirkko (den feministiska kyrkan) har skrivit ett öppet brev till biskoparna. 20.9.2016 kl. 15:12