Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Världen. Finska Missionssällskapet har startat en katastrofinsamling för de som drabbats av jordbävningen i Kina. Hjälpen kanaliseras via den kristna kinesiska organisationen Amity Foundation. 13.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Lagfarne assessorn Kasten Österholm och notarie Clas Abrahamsson har på uppdrag av biskopen utfört visitation av ekonomi och förvaltning i Övermark församling. 13.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Prästbeståndet på Irland minskar. I landets katolska kyrka vigdes i fjol bara nio nya präster och antalet präster minskade med 160. 13.5.2008 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälp (KUH) har beviljat 200 000 euro ur sin katastroffond till biståndsarbete i det orkandrabbade området i Myanmar (Burma). Bidraget används både till direkt nödhjälp och till återuppbyggnad. 12.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Peter Lindbäck är nöjd med kyrkomötesdiskussionen om skyddet av de åländska kyrkobyggnaderna. 12.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Två tredjedelar av Borgå stifts sex kyrkomötesombud är nya. Efter den första sessionsveckan ser de med tillförsikt framåt mot nästa session i november. 12.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Tjugotvå personer sov utomhus för att visa sitt stöd åt de barn i Uganda som inte vågar sova hemma i rädsla för att bli värvade som barnsoldater. 12.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Det blir söndagsmöte med församlingspastorn på en pub i Sonkajärvi nästa söndag. 11.5.2008 kl. 00:00

Världen. I lördags öppnade Stockholms första Fair Trade Shop, en butik med enbart rättvisemärkta varor. 10.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den gamla stenmuren som omger kyrkan i Munsala har rämnat. Till sommaren skall den byggas upp på nytt. 9.5.2008 kl. 00:00

Kultur. Fem stycken album med andlig musik ligger för tillfället bland de 30 bästa på Finlands officiella albumlista. 9.5.2008 kl. 00:00

Världen. Sirinkaprojektet i Etiopien består av många olika element för att stöda fattiga kvinnor och deras familjer. Systemet med att ”låna” ut får som blir kvinnornas egna när de betalt räntan i form av ett lamm fungerar bra. 9.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Biskopsmötet får i uppdrag att reda ut de oklarheter som har uppstått kring dop som har förrättats av Luther-stiftelsens medarbetare. I ett uttalande vid kyrkomötet säger ärkebiskop Jukka Paarma att kyrkan tar ansvar för de av Luther-stiftelsen döpta barnen. 9.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Freja Häggblom går in i sin tredje fyraårsperiod i kyrkostyrelsen. Tillsammans med Gustav Björkstrand representerar hon Borgå stift i kyrkostyrelsens plenum. 9.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den nuvarande församlingsindelningen i vårt land är föråldrad. Det anser tio kyrkomötesledamöter som har lämnat in ett förslag om långtgående reformer av det s.k. parokial-systemet. 9.5.2008 kl. 00:00

äktenskapet. I en enkät som Kirkko ja kaupunki och Helsingin Sanomat låtit göra framgår det att bland annat kyrkoherden i Vanda svenska församling kan tänka sig att upplåta församlingens kyrksal för vigsel av homosexuella par. 31.1.2017 kl. 15:36

vigselrätt. Ärkebiskop Kari Mäkinen har inte gett prästerna tillstånd att viga homosexuella par. Hans öppningstal på biskopsmötet har väckt diskussion. 30.1.2017 kl. 14:02

Helsingfors. Från och med vecka fem öppnar Hermansstads diakonihus i Helsingfors sina dörrar för hemlösa som behöver någonstans att sova över natten. Det betyder att de tillfälliga natthärbärgen som Helsingfors församlingar turats om att arrangera i stadens kyrkor upphör. 27.1.2017 kl. 14:57

vigselrätt. Biskoparna vill utreda följderna av om kyrkan ger upp vigselrätten. 26.1.2017 kl. 14:43

äktenskap. Det är viktigt att vi i kyrkan förstår vilken betydelse ändringen i äktenskapslagen har för regnbågsfolket och deras nära, sa ärkebiskop Kari Mäkinen då han öppnade biskopsmötet i Helsingfors igår. 26.1.2017 kl. 11:12