"Made in the Middle East"

Ledare. Samtidigt med de israelisk-palestinska fredssamtalen pågår en betydligt mindre påpassad överläggning, nämligen den romersk-katolska kyrkans specialsynod om de kristnas situation i Mellanöstern som Kyrkpressen rapporterade om förra veckan. 14.10.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Vid första anblicken tycks de politiska fredssamtalen och det som sker i Vatikanen inte ha direkta kopplingar. Vid en närmare granskning är de intimt sammantvinnade, så som det mesta i den här regionen.

Därför är det rentav skamligt att se hur västvärlden ofta glömmer eller ignorerar den trängda kristna minoriteten i regionen där Jesus från Nasaret en gång inledde det som blev en ny världsreligion. Det sker tyvärr ibland även i uttalat kristna kretsar. Som en arabkristen vän torrt konstaterade är kristendomen ”Made in the Middle East”. Ändå har mer än en av dem, som har rötter i tusenåriga kyrkor fått frågan: ”Genom vilken organisation har du blivit kristen då?”

Okunnigheten är den stora boven i dramat. Okunnighet som i dag resulterar i passivitet från världssamfundets sida, när kristnas grundläggande mänskliga rättigheter på olika håll i regionen inskränks.

Stämpeln ”religion” är den andra boven. Det är paradoxalt att det västerländska post-kristna samhället så ofta löser sitt eget traumatiska förhållande till religiöst kopplade problem med att två sina händer. I vissa fall är det ju fullt möjligt att kliniskt snitta ut det som kan betraktas som rent ekonomiska eller politiska frågeställningar. Men i andra fall, och inte minst i Mellanöstern, är religionen en faktor som det inte går att kringgå. Taktiken från väst har varit att rikta energin på det som känns ofarligare, att lämna religiösa trassligheter åt religiösa aktörer.

Det här är problematiskt och ödesdigert för de människor som i verkligheten kommer i kläm. Trakasserade utelämnas åt sitt öde, och trakasserare får fortsätta med världssamfundets goda minne – och det leder till en avsaknad av religionsfrihet som i slutändan drabbar alla, såväl muslimer som kristna. Det är därför NGO:s som arbetar mot religionsförtryck på olika nivåer, ofta i sekretess på grund av säkerhetsriskerna, har en så viktig uppgift. De har fått axla rollen som samvete för stora, tröga organisationer som inte får religionsbiten att sitta rätt.

Men också bland de kristna förekommer det svek av religiösa skäl. I det hårddragna teologiska scenariot om det förlovade landet och kristen eskatologi blir kombinationen ”kristen palestinier” något som försvårar när man vill köra enkel matematik när det gäller att räkna vänner och fiender.

Även här blir resultatet tyvärr ofta tystnad. Det som inte passar in förtigs, eller i enstaka sorgliga fall rentav ifrågasätts. National Geographics journalist Don Belt konstaterar att de drygt 190 000 kristna araber som bor i Israel och på de palestinska områdena lever ”i ett syrefattigt rum mellan traumatiserade israeliska judar och traumatiserade palestinska muslimer, de senare med militanta kopplingar till regionala islamister som ibland attackerar de arabkristna.”En lokal arabkristen beskriver träffande: Vi är fullständigt övermannade och omgivna av arga röster.

Ironiskt nog var det korstågen som inledde de arabkristnas kräftgång i Levanten, det geografiska område som i dag omfattar Syrien, Libanon, Jordanien, Israel och de palestinska områdena. Kejsar Konstantin stadfäste provinsen som helig mark på 300-talet, och ännu efter den muslimska erövringen 638 var regionens invånare, från Syrien ända till Egypten, huvudsakligen kristna och klostren och kyrkorna otaliga. Under 1900-talet sjönk de kristnas andel av befolkningen från 25 procent till ungefär åtta.

I vår tid bokstavligen töms regionen på kristna, som väljer att börja om någon annanstans.

”De arabkristna är medlarna, den levande länken mellan ett kristet väst och den arabisk-muslimska världen”, konstaterar munken Paolo Dall’Oglio som modererar interreligiös dialog i klostret Deir Mar Musa i Syrien.

Den dagen de försvinner ur sitt eget sammanhang är den totala polariseringen i väst-oriental, kristen-muslim ett oåterkalleligt faktum.
Det förorsakar ännu en svår balansrubbning i världspolitik, världsekonomi och världsfred.

May Wikström



sammanslagning. Församlingarna i Malax, Petalax och Bergö dras in vid årsskiftet och i stället grundas en ny, tvåspråkig församling, meddelar domkapitlet. 9.3.2022 kl. 12:04

LEDIGA TJÄNSTER. Tjänsten som stiftssekreterare för personalvård vid domkapitlet i Borgå stift har lockat fyra sökande. 7.3.2022 kl. 17:41

Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40

Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35

Ukraina. Tanja Pintjuk är radiopratare på den fristående radiokanalen Radio M i Kiev. På torsdag morgon började en annorlunda tid i Ukraina. Hennes hemland är i krig. 24.2.2022 kl. 13:39

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44