Krigsmyten

Ledare. Det finns en självnärande myt om kriget mellan vetenskap och tro. I grund och botten göds den av kontrahenterna själva, helt enkelt därför att de behöver den. Och fundamentalister – vad det nu sen avses beteckna – finns det i bägge skyttegravarna. 7.10.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det här är en slutsats av de samtal och inlägg som hölls på synodalmötet i Karleby häromveckan. För Borgå stifts del kom samlingen att handla mycket om (den eventuella) spänningen mellan tro och vetenskap, inte minst tack vare gästen Anders Piltz, dominikanpater, emeritusprofessor i latin och en respekterad röst i rikssvensk existentiell debatt.

I bagaget hade deltagarna synodalavhandlingen Jag tror? Gudstro på 2010-talet, en gemensam utgåva för alla stift. För en av de skarpaste analyserna i antologin står Aku Visala, gästforskare vid institutet för kognitiv och evolutionär antropologi vid universitetet i Oxford. Han ger en skiss över nyateismen i den form som bland annat britten Richard Dawkins står för. Visala menar att nyateismens framgångskoncept bygger på en retorik som får folk att känna att någon äntligen säger det man själv alltid har tyckt.
”Nyateisterna anser att många innerst inne är ateister, men att de inte vågar bekänna det för att de är rädda för att mötas av fördomar eller för att de är inkapabla att själva uttrycka sin hållning teoretiskt”, skriver Visala.
Det är de här åhörarna, som nyateismen betecknar som ”skåpateister” som är föremål för den militanta ateismens mission. Målet är också klart definierat. Religionen ska ut från det offentliga rummet.
För att det hela ska fungera effektivt behövs det ett krig, en front och ett slagfält. Ett vitt och ett svart. Ett rätt och ett fel. Så uppkommer myten om motsättningen mellan vetenskap och tro. Och här får de troende se sig i spegeln, för det gäller att välja sina strider.

Till svartvitt seende hör också att räta ut historiens kurvor enligt behov. John Polkinghorne, anglikansk präst och professor i matematisk fysik i Cambridge, har karaktäriserat föreställningen om att tro och vetenskap lever i krig som ett demoniserande och en förenkling.
Galileo Galilei är visserligen det kanske sorgligaste exemplet på krocken mellan kyrka och vetenskap, men i hans fall handlade det också om mänskligt begär och maktkamp. Parallell med hans historia som ett offer i inkvisitionens händer löper också berättelsen om en judisk-kristen världsåskådning som genom att skilja mellan det skapade och Skaparen både öppnat för och uppmuntrat analytiska observationer av naturen och dess lagar. När Charles Darwin i mitten av 1800-talet lade fram sin evolutionsteori ledde det inte enbart till motstånd utan även till en rad hänförda predikningar över Skaparens sinnrikhet, påpekade Anders Piltz i ett av sina anföranden i Karleby.

Naturligtvis kan även vetenskapen ha fel. Att omkullkasta gamla teorier, skärpa dem eller ersätta dem, hör ju till det som driver den vetenskapliga utvecklingen framåt.
Men när trons barn med stor energi går in för att motbevisa vedertagna och rationellt välgrundade teorier om jordens ålder och arternas uppkomst märker de kanske inte att de ibland överger det som verkligen är deras egen spelhalva. Dessutom finns det en risk att man i stället för att visa på Guds storhet, tvärtom reducerar Gud.

Stefan Djupsjöbacka konstaterade på synodalmötet att försöken att fylla ut kunskapsluckorna i skeendet kring livets uppkomst med faktorn ”Gud” också kan resultera i att Gudsfaktorn förpassas till sophögen när vetenskapen tar nya kliv framåt. Gud är större än luckorna i konstverket. Gud är själva konstnären. 
Tapio Luoma, kontraktsprost och kyrkoherde i Seinäjoki sekonderar i synodalavhandlingen med koncentratet: Kyrkans grundläggande uppgift är inte att undra över om Gud finns eller inte. Kyrkans grundläggande uppgift föds ur övertygelsen om att Gud finns.
Till ekvationen hör nämligen att medan slaget pågår sker det saker i skuggan som är betydligt allvarligare. När kampen väl är över och alla livets gåtor är lösta (vem vann?) kan det väl hända att den verkliga uppgiften för länge sedan har runnit en ur händerna.

Vid sidan om det hela står de tvehågsna, tvivlande, sökande, frågande och längtande och undrar: Vad är meningen med livet? Finns det något att tro på?
Så där som vi alla gör. Därför att vi är människor.

Vad svarar vi dem? En präst som hunnit se det mesta konstaterade: Jag brukar ibland säga ”Det som håller för gamla att dö på, håller också för unga att leva på”.
Svaret hör hemma i en annan dimension – men en som fördenskull varken är mindre verklig eller viktig.

May Wikström



KLIMATET. Tanken om miljön och ekonomin är gemensamma nämnare till varför Simon Ekstrand kör elbil och Niclas Sjöskog biogasbil. Ekstrand har ännu en tredje orsak: intresset för teknik. – Visst känns det bra att veta att inget kommer ut ur avgasröret när jag kör, säger han. 29.9.2021 kl. 18:21

parrelation. Maria och Tomas Höglund har varit tillsammans i över 25 år. De är väldigt olika, men de är vänner. De har haft kriser i sitt äktenskap, men tillsammans känner de sig starkare. När de tävlade i Voice of Finland var det skönaste att inte vara ensam. 29.9.2021 kl. 09:22

ansvar. Sarah Tiainen är ny koordinator för Ansvarsveckan. – Jag har en liten personlig dröm om att göra Ansvarsveckan och Ekumeniska Rådet lite mer kända på finlandssvenskt håll. 28.9.2021 kl. 18:48

Åbo svenska teater. Markus Riuttu spelar Vanja i pjäsen Morbror Vanja av Anton Tjechov på Åbo Svenska Teater i höst. – Vanja bär på en stor, stor känsla av meningslöshet. 28.9.2021 kl. 18:33

skrivande. "Är detta ordbruk i själva verket bara ett sätt att försöka fånga det ofattbara?" 29.9.2021 kl. 06:00

domkapitlet. – Att kämpa mot en från början missanpassad kyrklig utredning tog mycket arbetstid och energi av alla domkapitel, säger Lars-Eric Henricson. 27.9.2021 kl. 09:38

pris. Seta rf har gett enheten för Kyrkans fostran och familjeärenden sitt pris för saklig information. 24.9.2021 kl. 16:41

HOUTSKÄR. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Houtskärs kapellförsamling i Väståbolands svenska församling har inom utsatt tid sökts av pastor Peter Blumenthal, tf. kaplan i Houtskärs kapellförsamling och av pastor Janette Lagerroos, redaktör vid Kyrkans central för det svenska arbetet. 24.9.2021 kl. 15:58

ÖVERKONSUMTION. Vårt beroende av konsumtion och fossila bränslen kan liknas vid alkoholism, skriver ekoteologen Harry Månsus i sin senaste bok. 17.9.2021 kl. 18:39

VÄNDPUNKT. Lasse Wendelin har alltid varit en presterare med en överfull kalender. Efter en hjärtinfarkt är hans hjärta så dåligt att han inte kan jobba heltid. – Först nu, när min kalender är tom, börjar jag inse hur mycket jag gjort för att få bekräftelse på att jag duger. 16.9.2021 kl. 14:31

KÄMPAGLÖD. Anders Tanne Björkman har genomlevt fler motgångar än de flesta behöver erfara. Han har varit på absoluta botten, tappat hoppet, tron och humorn, men långsamt tagit sig upp till ytan igen. 16.9.2021 kl. 10:00

NYTT LIV. Ända sedan Mikaela Ahola var barn har hon fått höra att hon behöver ett nytt hjärta. Hennes hjärta var var missbildat, ett så kallat enkammarhjärta. 15.9.2021 kl. 17:41

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Martyrkyrkans vänner har återupptagit sin verksamhet efter att myndigheterna återbördat pengarna som varit i kvarstad till föreningens konto. Föreningen har redan sänt ut pengar till projekt man understött tidigare. 14.9.2021 kl. 19:20

CREDU. Hon vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att de ska landa i trätopparna. Kerstin Storvall är rektor för Kredu och Step-utbildningen i Nykarleby. 14.9.2021 kl. 18:53

JOHANNES FÖRSAMLING. – Nu sitter skägget löst! säger Johan Westerlund, Helsingforskyrkoherden som odlade ett coronaskägg för att han ändå bara satt hemma. I oktober bjuder han in till Mikaelidagsfest i Johanneskyrkan och hoppas att kyrkan blir så full som restriktionerna tillåter. 14.9.2021 kl. 18:38

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06