God vilja i snålblåst

Ledare. Det är insamlingstider. Kampanjer och huttrande sparbössefolk utmanar vår goda vilja.
”Jag kan fast ge hundra mark. Men då vill jag ha ett foto på mottagaren med min hundralapp i handen. Före det ger jag inte ett penni.”
9.9.2010 kl. 00:00

Ett autentiskt uttalande som i ett nötskal komprimerar stora och komplicerade frågor, orsak och verkan när det gäller välgörenhet. Vad får oss att donera pengar? Vad måste de som samlar in pengar göra för att gå oss givare till mötes? Vad resulterar det handlandet i? Vilka är våra grundmotiv för att ge bort av vårt eget? Och är givande bra också för oss själva?

Allt som oftast synar vi kritiskt välgörenhetsorganisationernas mål och metoder. Mera sällan, eller aldrig, förekommer en kritisk granskning av oss som givare. Handen på hjärtat, vilken välgörenhetsorganisation skulle ens våga försöket? Allt de har att spela (oss) med är att lirka, locka och pocka. Och vi är nyckfulla och ambivalenta som höstvindarna.
Frågan om hur stor andel av en donation som verkligen når fram används ofta som en retorisk sådan för att låta bli att ge. Naturligtvis behövs det stor transparens i verksamhet av det här slaget, för allt går att missbruka – även den goda viljan.
Men sanningen är att alla seriösa välgörenhetsorganisationer kämpar med att hålla kostnaderna för administration nere. Samtidigt är det just vår önskan om att ”se min hundralapp på foto” som driver upp dessa. Donatorernas krav på ett ansikte, ett namn, personlig kontakt hyvlar av varje donerad cent. I den hårdnande konkurrensen mellan organisationerna blir låga omkostnader ett trumfkort att kunna visa upp. Det i sin tur leder till varierande och ibland gråtonad praxis mellan organisationernas sätt att bokföra och redovisa kostnaderna. Vi tvingar dem till det, genom vår ovilja att ge generellt och utan adressat.
I Sverige har 110 organisationer, däribland stora insamlare som Röda Korset, Cancerfonden och Frälsningsarmén, gått samman i ett etiskt intresseorgan, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, för att skapa överenskomna spelregler. Relativt nya Ansvarsfullt Donerande r.f. i Finland har bara ett dussintal medlemmar, och de stora har hittills valt att stå utanför. Det gör att det i grunden är vi donatorer som för takten i organisationernas tävlan om vår välgörenhet. Och plötsligt skorrar våra krav om ”etiska insamlingar” onekligen lite falskt.

Varför ger vi bort pengar? Forskning i altruism visar att motiven är blandade, och oftast omedvetna. Den personliga erfarenheten spelar en stor roll. Allt som har kopplingar till våra egna upplevelser, gärna nostalgiska sådana, öppnar börsarna. Tsunamin i ”vårt” semesterparadis berörde – kanske inte så mycket på grund av lokalbefolkningens lidande som på grund av de turister vi identifierade oss med. Pakistan är ingen semester-ort, vilket insamlingarna för översvämningen fått känna av.
Motivet att förändra världen, göra en skillnad, är i grunden inte heller rent altruistiskt, eftersom det ger givaren en mental tillfredsställelse av att ha uträttat något. Uppenbart själviskt är däremot att ge för att bli sedd. Innekampanjen Giving Pledge, som riktar sig till amerikanska miljardärer är den nya statusmarkeringen av rang.
Sist och slutligen hjälper varje slant ändå människor i nöd.
Men slutligen finns det också en djupt rotad egenskap hos människan som säger att det är gott att ge. Ett amerikanskt forskarteam upptäckte signaler av välbehag i hjärnan bland försökspersoner när de donerade. Den schweiziske neuroekonomen Ernst Fehr har väckt stor uppmärksamhet för sin upptäckt att människan inte enbart drivs av egennytta, utan också av ett medfött rättvisebehov.

Med sitt Tillitsspel visade han hur redan treåringar fattade beslut som belönade både dem och andra. Med ett förbehåll: De andra tillhörde konsekvent ett ”vi”. När godiset i spelet tillföll någon utanför klassen lät barnen bli att belöna dem även om det inte kostat dem något.
Den kristna tron handlar om att vända blicken utåt. Att vidga ”vi” och minska ”dom”. Är det inte det talet om ”nästan” handlar om? Att intill dig står det en annan människa. Och intill henne ytterligare en till och en till …
I den andan har det gjorts och görs fortfarande mycket gott, i det tysta, i det lilla och kontinuerligt. Det är en trosbekännelse i handling som bejakar det goda som all snålblåst till trots också finns nedlagt i varje människa.

May Wikström



Världen. En präst i Svenska kyrkan dömdes till dagsböter efter att ha varit narkotikapåverkad vid bilkörning. Rätten tog prästens uppgifter om att han bjudits på kaffe som var blandat med amfetamin i beaktande och gav honom en lindrigare dom. 22.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Den sudanesiska episkopalen Amos Manga, diakon inom den anglikanska kyrkan, vigs enligt anglikansk ritual till präst i Uleåborgs domkyrka den 10 juni. 22.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. – Jag lämnar min plats som kyrkoherde och administratör och blir en del av ett vårdteam, säger Ann-Sofi Storbacka som är ny sjukhuspräst i Ekenäs. 22.5.2007 kl. 00:00

Människa. Flyttlassen går ofta härifrån till Sverige. Desirée Åhman gjorde tvärtom och flyttade hit. 22.5.2007 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Vi mänskor ser ut på olika sätt. En del av oss är kvinnor, andra män. En del av oss gillar böcker, andra föredrar Formel 1-tävlingar. En del tycker om bulle. Andra äter helst ost. Så finns det kristna, och så finns det sådana som inte är det. Hur ska man skilja dem åt? 22.5.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 21/2007 För någon månad sedan var de som har det svårt i vårt land föremål för de politiska partiernas och enskilda kandidaters uppmuntran och omsorg. Alla lovade med en mun på alla sätt ljusare tider för de marginaliserade, de sjuka och de fattiga. 22.5.2007 kl. 00:00

Världen. Ett rekordstort antal danska präster har hittat arbete utanför kyrkan under det senaste året. 21.5.2007 kl. 00:00

Samhälle. Religiösa ledare i det sekulära Frankrike uppmanar nyvalda presidenten Nicolas Sarkozy att befrämja dialog i samhället under sin period som president. 21.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Vid prästvigningen i Lilla kyrkan i Borgå 17.5.2007 har teologie magistrarna Åsa Turpeinen och Mia Bäck ordinerats till prästämbetet. 21.5.2007 kl. 00:00

Världen. Uppsala stift planerar en teologfestival med mål att göra teologi mer festligt. 20.5.2007 kl. 00:00

Världen. För första gången någonsin har Bibeln översatts till ett av de språk som aboriginerna, Australiens urinvånare, talar. 19.5.2007 kl. 00:00

Världen. Kyrkans roll i den afrikanska vattenkrisen skall diskuteras under en konferens 21-25 maj i Entebbe, Uganda. 18.5.2007 kl. 00:00

Världen. Den rysk-ortodoxa kyrkan återförenades på torsdagen efter 80 år av tudelning, när dess exilledare slöt fred med patriarken i Moskva. 18.5.2007 kl. 00:00

Kultur. Efter pingst startar kotisatama.fi ett läsprojekt där deltagarna får chans att läsa Bibeln i tidsföljd. Avsnitten sänds ut per e-post. 2 300 har redan anmält sitt intresse. 18.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Den förmiddags- och eftermiddagsverksamhet för barn som församlingarna ordnar har kartlagts. 17.5.2007 kl. 00:00

sanni grahn-laasonen. I statsmaktens hälsning på kyrkomötet tackade Sanni Grahn-Laasonen församlingarna för deras insatser i flyktingarbetet, framför för den nödkvartering de ordnat. 4.11.2015 kl. 08:11

Kyrkomötet. Undervisningsministern lyfte fram behovet av en reform av den omfattande kyrkolagstiftningen. 4.11.2015 kl. 08:02

Med rösterna 3– 97 förföll ett iniativ om en förändring i kyrkolagen som skulle göra det möjligt för förtroendevalda att delta i församlingsrådets möte via en videotjänst online. 3.11.2015 kl. 19:23

Kyrkomötet. I sitt tal då kyrkomötet öppnades lyfte ärkebiskop Kari Mäkinen fram att flyktingkrisen inte finns hos oss, utan i de länder därifrån människor flyr. 3.11.2015 kl. 12:57

Kyrkpressen var med på ett av Svenskfinlands mest efterlängtade veckoslut: Höstdagarna. 2.11.2015 kl. 15:30