God vilja i snålblåst

Ledare. Det är insamlingstider. Kampanjer och huttrande sparbössefolk utmanar vår goda vilja.
”Jag kan fast ge hundra mark. Men då vill jag ha ett foto på mottagaren med min hundralapp i handen. Före det ger jag inte ett penni.”
9.9.2010 kl. 00:00

Ett autentiskt uttalande som i ett nötskal komprimerar stora och komplicerade frågor, orsak och verkan när det gäller välgörenhet. Vad får oss att donera pengar? Vad måste de som samlar in pengar göra för att gå oss givare till mötes? Vad resulterar det handlandet i? Vilka är våra grundmotiv för att ge bort av vårt eget? Och är givande bra också för oss själva?

Allt som oftast synar vi kritiskt välgörenhetsorganisationernas mål och metoder. Mera sällan, eller aldrig, förekommer en kritisk granskning av oss som givare. Handen på hjärtat, vilken välgörenhetsorganisation skulle ens våga försöket? Allt de har att spela (oss) med är att lirka, locka och pocka. Och vi är nyckfulla och ambivalenta som höstvindarna.
Frågan om hur stor andel av en donation som verkligen når fram används ofta som en retorisk sådan för att låta bli att ge. Naturligtvis behövs det stor transparens i verksamhet av det här slaget, för allt går att missbruka – även den goda viljan.
Men sanningen är att alla seriösa välgörenhetsorganisationer kämpar med att hålla kostnaderna för administration nere. Samtidigt är det just vår önskan om att ”se min hundralapp på foto” som driver upp dessa. Donatorernas krav på ett ansikte, ett namn, personlig kontakt hyvlar av varje donerad cent. I den hårdnande konkurrensen mellan organisationerna blir låga omkostnader ett trumfkort att kunna visa upp. Det i sin tur leder till varierande och ibland gråtonad praxis mellan organisationernas sätt att bokföra och redovisa kostnaderna. Vi tvingar dem till det, genom vår ovilja att ge generellt och utan adressat.
I Sverige har 110 organisationer, däribland stora insamlare som Röda Korset, Cancerfonden och Frälsningsarmén, gått samman i ett etiskt intresseorgan, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, för att skapa överenskomna spelregler. Relativt nya Ansvarsfullt Donerande r.f. i Finland har bara ett dussintal medlemmar, och de stora har hittills valt att stå utanför. Det gör att det i grunden är vi donatorer som för takten i organisationernas tävlan om vår välgörenhet. Och plötsligt skorrar våra krav om ”etiska insamlingar” onekligen lite falskt.

Varför ger vi bort pengar? Forskning i altruism visar att motiven är blandade, och oftast omedvetna. Den personliga erfarenheten spelar en stor roll. Allt som har kopplingar till våra egna upplevelser, gärna nostalgiska sådana, öppnar börsarna. Tsunamin i ”vårt” semesterparadis berörde – kanske inte så mycket på grund av lokalbefolkningens lidande som på grund av de turister vi identifierade oss med. Pakistan är ingen semester-ort, vilket insamlingarna för översvämningen fått känna av.
Motivet att förändra världen, göra en skillnad, är i grunden inte heller rent altruistiskt, eftersom det ger givaren en mental tillfredsställelse av att ha uträttat något. Uppenbart själviskt är däremot att ge för att bli sedd. Innekampanjen Giving Pledge, som riktar sig till amerikanska miljardärer är den nya statusmarkeringen av rang.
Sist och slutligen hjälper varje slant ändå människor i nöd.
Men slutligen finns det också en djupt rotad egenskap hos människan som säger att det är gott att ge. Ett amerikanskt forskarteam upptäckte signaler av välbehag i hjärnan bland försökspersoner när de donerade. Den schweiziske neuroekonomen Ernst Fehr har väckt stor uppmärksamhet för sin upptäckt att människan inte enbart drivs av egennytta, utan också av ett medfött rättvisebehov.

Med sitt Tillitsspel visade han hur redan treåringar fattade beslut som belönade både dem och andra. Med ett förbehåll: De andra tillhörde konsekvent ett ”vi”. När godiset i spelet tillföll någon utanför klassen lät barnen bli att belöna dem även om det inte kostat dem något.
Den kristna tron handlar om att vända blicken utåt. Att vidga ”vi” och minska ”dom”. Är det inte det talet om ”nästan” handlar om? Att intill dig står det en annan människa. Och intill henne ytterligare en till och en till …
I den andan har det gjorts och görs fortfarande mycket gott, i det tysta, i det lilla och kontinuerligt. Det är en trosbekännelse i handling som bejakar det goda som all snålblåst till trots också finns nedlagt i varje människa.

May Wikström



Kyrka. Pulsen var hög i Tammerfors i helgen. 220 var rekordet, men i pulsbingot behövdes allt från halvdvala till frenesi. Det var inte svårt att hitta med nästan 900 ungdomar på plats. 5.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. I valet av ombud till nästa kyrkomöte väljs från Borgå stift fyra lekmannaombud och två prästerliga ombud. Valmansföreningarnas stiftelseurkunder och kandidatlistorna skall vara inlämnade till domkapitlet senast den 17 december i år. 4.11.2007 kl. 00:00

Världen. Enligt amerikanska utrikesministeriets årliga rapport om religionsfrihet konstateras att situationen alltjämt är värst i i Afghanistan, Burma, Kina, Kuba, Laos, Nordkorea, Pakistan, Saudi-Arabien, Sudan och de centralasiatiska länderna. 4.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. Nästa måndag den 5 november samlas kyrkomötet i Åbo till sin sista session för det här året. 3.11.2007 kl. 00:00

Kultur. Den kristna radiokanalen Radio Dei firar tioårsjubileum med konsert och bokutgivning den tredje november. 3.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. Allt tyder på att det kommer att pulsera av liv i Sampola skola i Tammerfors  under allhelgonahelgen. 2.11.2007 kl. 00:00

Världen. Metodistkyrkan i Polzeath, Cornwall på den sydvästra spetsen av England, har öppnat en skateboardramp i sitt kapell. 2.11.2007 kl. 00:00

Människa. Hellre än att stava på frågan varför hon måste dö redan, vill han tacka för den tid som gavs dem. 1.11.2007 kl. 00:00

Samhälle. Samaria har verkat i Pörtom i tio år. Av dem som fått vård här har en tredjedel kunnat sluta med sitt missbruk. 1.11.2007 kl. 00:00

Kultur. Musik, gemenskap, tro och en volym som får väggar att bågna. Kyrkans Ungdoms blåsorkester har firat 40-årsjubileum. 1.11.2007 kl. 00:00

Kultur. Siv Nylund och Charlotte von Essen har gjort en bilderbok om den blå prinskorvens vandring bort från slottets ensamhet. 1.11.2007 kl. 00:00

Människa. 90-åriga Nanny Olenius, lika gammal som Finland, har sett generationer komma och gå. Med utsikt över en frostig åker i Sibbo samtalar vi om livet som gått. 31.10.2007 kl. 00:00

Kultur. Våldet har många ansikten, säger Susanna Alakoski, som samlat berättelser om vardagsvåld, kränkning och utsatthet, men också om mod, hopp och försoning. 31.10.2007 kl. 00:00

Världen. Påven saligförklarade på söndagen 498 katoliker som avrättades under spanska inbördeskriget, uppger BBC.  Aldrig tidigare har så många personer samtidigt saligförklarats. 31.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Domkapitlet i Borgå stift har tagit emot en klagan mot kaplan Halvar Sandell och undersöker nu om den är befogad eller inte. Mycket mera än så vill varken domkapitlet eller Sandell säga. 31.10.2007 kl. 00:00

Religion i skolan – roligt eller förfärligt? Vi frågade klasslärare i huvudstadsregionen om de känner sig bekväma med ämnet och de flesta sa jo. 4.5.2016 kl. 09:10

våga fråga. VÅGA FRÅGA: Jag är orolig för mitt barn. Hen ska gå i skriftskola i sommar men har nästan inga vänner. 3.5.2016 kl. 15:13

Det har alltid funnits kristna som brytt sig om djuren. Under de senaste tjugo åren har deras tänkande också blivit till mera strukturerad teologi: djurrättsteologi. 3.5.2016 kl. 13:16

I dag bor Zlatan Ibrahimovic där, men en gång var det en plats där pigorna och arbetarna på Östermalm samlades för bön. 29.4.2016 kl. 16:00

drottning Elizabeth. Storbritanniens drottning är tydlig med sin kristna tro i den bok som getts ut i samband med hennes 90-årsdag. 29.4.2016 kl. 13:42