God vilja i snålblåst

Ledare. Det är insamlingstider. Kampanjer och huttrande sparbössefolk utmanar vår goda vilja.
”Jag kan fast ge hundra mark. Men då vill jag ha ett foto på mottagaren med min hundralapp i handen. Före det ger jag inte ett penni.”
9.9.2010 kl. 00:00

Ett autentiskt uttalande som i ett nötskal komprimerar stora och komplicerade frågor, orsak och verkan när det gäller välgörenhet. Vad får oss att donera pengar? Vad måste de som samlar in pengar göra för att gå oss givare till mötes? Vad resulterar det handlandet i? Vilka är våra grundmotiv för att ge bort av vårt eget? Och är givande bra också för oss själva?

Allt som oftast synar vi kritiskt välgörenhetsorganisationernas mål och metoder. Mera sällan, eller aldrig, förekommer en kritisk granskning av oss som givare. Handen på hjärtat, vilken välgörenhetsorganisation skulle ens våga försöket? Allt de har att spela (oss) med är att lirka, locka och pocka. Och vi är nyckfulla och ambivalenta som höstvindarna.
Frågan om hur stor andel av en donation som verkligen når fram används ofta som en retorisk sådan för att låta bli att ge. Naturligtvis behövs det stor transparens i verksamhet av det här slaget, för allt går att missbruka – även den goda viljan.
Men sanningen är att alla seriösa välgörenhetsorganisationer kämpar med att hålla kostnaderna för administration nere. Samtidigt är det just vår önskan om att ”se min hundralapp på foto” som driver upp dessa. Donatorernas krav på ett ansikte, ett namn, personlig kontakt hyvlar av varje donerad cent. I den hårdnande konkurrensen mellan organisationerna blir låga omkostnader ett trumfkort att kunna visa upp. Det i sin tur leder till varierande och ibland gråtonad praxis mellan organisationernas sätt att bokföra och redovisa kostnaderna. Vi tvingar dem till det, genom vår ovilja att ge generellt och utan adressat.
I Sverige har 110 organisationer, däribland stora insamlare som Röda Korset, Cancerfonden och Frälsningsarmén, gått samman i ett etiskt intresseorgan, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, för att skapa överenskomna spelregler. Relativt nya Ansvarsfullt Donerande r.f. i Finland har bara ett dussintal medlemmar, och de stora har hittills valt att stå utanför. Det gör att det i grunden är vi donatorer som för takten i organisationernas tävlan om vår välgörenhet. Och plötsligt skorrar våra krav om ”etiska insamlingar” onekligen lite falskt.

Varför ger vi bort pengar? Forskning i altruism visar att motiven är blandade, och oftast omedvetna. Den personliga erfarenheten spelar en stor roll. Allt som har kopplingar till våra egna upplevelser, gärna nostalgiska sådana, öppnar börsarna. Tsunamin i ”vårt” semesterparadis berörde – kanske inte så mycket på grund av lokalbefolkningens lidande som på grund av de turister vi identifierade oss med. Pakistan är ingen semester-ort, vilket insamlingarna för översvämningen fått känna av.
Motivet att förändra världen, göra en skillnad, är i grunden inte heller rent altruistiskt, eftersom det ger givaren en mental tillfredsställelse av att ha uträttat något. Uppenbart själviskt är däremot att ge för att bli sedd. Innekampanjen Giving Pledge, som riktar sig till amerikanska miljardärer är den nya statusmarkeringen av rang.
Sist och slutligen hjälper varje slant ändå människor i nöd.
Men slutligen finns det också en djupt rotad egenskap hos människan som säger att det är gott att ge. Ett amerikanskt forskarteam upptäckte signaler av välbehag i hjärnan bland försökspersoner när de donerade. Den schweiziske neuroekonomen Ernst Fehr har väckt stor uppmärksamhet för sin upptäckt att människan inte enbart drivs av egennytta, utan också av ett medfött rättvisebehov.

Med sitt Tillitsspel visade han hur redan treåringar fattade beslut som belönade både dem och andra. Med ett förbehåll: De andra tillhörde konsekvent ett ”vi”. När godiset i spelet tillföll någon utanför klassen lät barnen bli att belöna dem även om det inte kostat dem något.
Den kristna tron handlar om att vända blicken utåt. Att vidga ”vi” och minska ”dom”. Är det inte det talet om ”nästan” handlar om? Att intill dig står det en annan människa. Och intill henne ytterligare en till och en till …
I den andan har det gjorts och görs fortfarande mycket gott, i det tysta, i det lilla och kontinuerligt. Det är en trosbekännelse i handling som bejakar det goda som all snålblåst till trots också finns nedlagt i varje människa.

May Wikström



Nina Österholm. Klosterbacken är snövåt och marskall i skuggan av kyrkan. 26.3.2009 kl. 00:00

Ledare. I den tämligen ringa mån utlevd homosexualitet behandlas i Bibeln säger den nej till sådana förhållanden. 26.3.2009 kl. 00:00

Världen. Tuulikki Koivunen Bylund, domprost i Uppsala och Ingemar Söderström, kyrkoherde i Örebro som går vidare till en andra omgång i biskopsvalet i Härnösands stift i Sverige. 25.3.2009 kl. 00:00

Världen. Tuulikki Koivunen Bylund, domprost i Uppsala och Ingemar Söderström, kyrkoherde i Örebro gick vidare till en andra omgång i biskopsvalet i Härnösands stift i Sverige. 25.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. – Målet är att alla församlingar i Borgå stift ska bli miljöcertifierade. Det målet har man också i Uleåborgs stift, och där har man redan kommit långt, säger FD Henry Nygård, Borgå stifts miljöauditör sedan 2007 och medlem i kyrkans svenska miljöarbetsgrupp. 25.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. Finland borde delta avsevärt mycket mer i bekämpningen av klimatförändringen än de nuvarande EU-direktiven stipulerar, säger en rapport från Kyrkans Utlandshjälp. 25.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Förhandsröstningen i kyrkoherdevalet i Johannnes församling har börjat rätt livligt. Under första valdagen röstade femtio församlingsbor. 24.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har publicerat en rapport om hur diakoniarbetarna kunde orka bättre i arbetet. 24.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Juanita Fagerholm-Urch, kyrkoherde i Sund-Vårdö församling på Åland, är redo att ställa upp i Borgå stifts biskopsval. 23.3.2009 kl. 00:00

Kultur. Klang i kyrkan bjuder på kyrkomusik som aldrig eller bara sällan hörts i Finland. 23.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Vid senaste veckas församlingsrådsmöte i Övermark avsattes församlingens kantor Anja Rimpiläinen från sin tjänst. 23.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Mitt i fastetiden byts den violetta färgen i kyrkan till festligt vitt, glädjens färg. Maria Bebådelsedag handlar om en stor, glad överraskning. 22.3.2009 kl. 00:00

Världen. Den yngste har en sida på facebook och är inte ens fyrtio år, den äldste är född 46, och ytterligare en skriver psalmer. 23.3.2009 kl. 00:00

Kultur. Den fiktiva bloggaren Luukas Härkönen undersöker vad Jesus gjorde i 80-talets Helsingfors. 21.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Tammerfors evangelisk-lutherska kyrkliga samfällighet varslade på torsdagen hela sin personal om permitteringar. 20.3.2009 kl. 00:00

sexualitet. Predikanten levde ett dubbelliv. I över 20 år försökte han förtränga sina känslor och bad till Gud om helande. Idag vill Anthony Venn-Brown berätta öppet om vad självhatet gjorde med honom. Hans berättelse har även hjälpt andra. 13.9.2018 kl. 14:48

Analys. Katolska kyrkan är i så djup kris att många undrar om den ska överleva. Nu blir kraven på att påven ska avgå allt mer högljudda. 13.9.2018 kl. 10:30

Helsingfors . Ett drömjobb att få vara med om att utveckla kyrkan i Helsingfors. Stefan Forsén är motiverad att jobba för fungerande samarbete mellan församlingar och samfällighet. 7.9.2018 kl. 14:59

bokhandel. Allkristen bokhandel i Jakobstad stänger av ekonomiska orsaker i mars nästa år. Bokhandeln i Karleby fortsätter men på mindre yta. 3.9.2018 kl. 11:40

folkhögskola. Det finns en framtidstro på Efo i Vasa när den ny- och ombyggda skolan tagits i bruk. Men eleverna på de allmänna linjerna lyser ännu med sin frånvaro. 31.8.2018 kl. 08:27