Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



vatten. En lokal avdelning inom svenska Frälsningsarmén har sålt välsignat vatten i mataffärer. Ledningen säger stopp. 7.9.2012 kl. 16:09

sport. Många slutar idrotta när de förväntas ta hobbyn på alltför stort allvar. 6.9.2012 kl. 08:42

Frågan om kvinnliga prästers klädsel har seglat upp till ytan inför ett seminarium i S:t Petersburg som ordnas av S:t Michel stift. 4.9.2012 kl. 14:12

Prästen, journalisten och författaren Hilkka Oliknuora får årets Fredrika Runeberg-stipendium 2.9.2012 kl. 10:00

Blogg. Månadsbloggen kör igång efter en sommarpaus. Höstens första bloggare är Patrick Tiainen från Karleby. 1.9.2012 kl. 06:00

laestadianismen. Var det bönesvar då Alf Snellman som fjortonåring fick jobb på ett båtvarv i Gertruds? Mamma ansåg att Gud hade hört bönerna då Alf kunde hjälpa till att försörja den fattiga familjen vars pappa låg på sjukhuset i lungsot efter kriget. 25.8.2012 kl. 03:00

psalmbok. Tidigare i veckan lanserades en ny finsk psalmbok med punktskrift. Den förra upplagan trycktes på 1980-talet. 31.8.2012 kl. 16:08

religion. Det finns potential i religionen när det gäller konflikthantering, säger Katri Kyllönen. 30.8.2012 kl. 10:54

Blogg. Nyckelnbloggen är en ny sida för anställda, frivilliga och allmänt intresserade av kyrka och församling. 29.8.2012 kl. 09:07

vänförsamling. Cirka 60 procent av de evangelisk-lutherska församlingarna i Finland har en vänförsamling utomlands. 27.8.2012 kl. 13:29

Att vara en anonym kristen är inget för Trygve Erikson. Därför har han gett ut en bok han kallar sin trosbekännelse. Den följer han upp med sina memorarer senare i höst. 26.8.2012 kl. 04:00

diakoni. HelsingforsMission gör comeback med nytt namn och en satsning på huvudstadens svenskspråkiga seniorer. 25.8.2012 kl. 08:01

religion. Religiösa människor har bättre mental hälsa än andra, visar en amerikansk forskning. 24.8.2012 kl. 10:15

Nytt namn från årsskiftet i Kristinestad. Ny storförsamling i Lojo. 22.8.2012 kl. 19:30

poesi. När Tomas Tranströmer översattes och älskades utomlands fick Sverige medge: han har ett budskap som når fram. 23.8.2012 kl. 06:00

BÖN. Den anknytning vi har till våra föräldrar blir en upplevelse som vi upprepar i alla våra relationer – också i relationen till Gud. – Att be för sig själv är svårt men fascinerande, säger psykologen och terapeuten Katri Kanninen. 2.8.2021 kl. 17:42

SKOTTSKADA. När Leif Kronqvist var åtta år sköt hans vän honom i halsen med ett litet gevär. – Jag är inte bitter på honom – han var ju bara ett barn och han kunde ju inte ha vetat att geväret var laddat. 3.8.2021 kl. 08:00

Kulturer. Johanna Evenson växte upp på olika håll i Svenskfinland, bodde i USA i trettio år – och har nu återvänt till Åland. Varje gång hon stiger in i sitt arbetsrum – en 1400-talskyrka – tänker hon: Wow, tänk att jag får bo här! 22.7.2021 kl. 08:00

Papparoll. För Erik Abbor tog det flera år att landa i rollen som pappa. 21.7.2021 kl. 08:00

musik. Musiken har funnits med Susanna Sandell hela livet. Hon har studerat musikpedagogik och har skrivit egen musik sedan tonåren. I maj släppte hon sin första egna singel och mer är på gång. 8.7.2021 kl. 08:00