Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



Den nya biskopen i Kuopio Jari Jolkkonen är en lutherkännare som gillar skogen som plats både för jakt och meditation. Han är bekymrad över dagens skola som är duktig på att ge kunskap men där det är svårt att växa som människa. 27.9.2012 kl. 00:00

Han var en troende som blev ett världens barn men hittade tillbaka till Gud via självkännedom och psykologi. Livsresan och insikterna har blivit många böcker och ett företag som utbildar mentorer och arrangerar retreater för den som vill bli vän med sin själ. 26.9.2012 kl. 12:41

Borgåbiskopen bäst i klassen på sociala medier. 25.9.2012 kl. 11:07

Kraven som vårt land ställer på flyktingfamiljer som vill återförenas är oskäliga. Det säger ärkebiskop Kari Mäkinen efter sitt Afrikabesök. 24.9.2012 kl. 10:50

Ska Kaskö församling slå ihop sig med Närpes? Kanske. För att undvika en inflammerad debatt ska medlemmarna få säga sitt först. 24.9.2012 kl. 10:49

Professor Karen King vid Harvards universitet i USA har publicerat en upptäckt ett papyrysfragment som låter förstå att Jesus kan ha varit gift. Fragmentets ålder har ännu inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt. 21.9.2012 kl. 14:02

Sissel Lund-Stenbäck.  Hon är en bondflicka som fick bli god vän med en president. Hon har en varm tro men hade svårt att vara tyst på retreat. Hon älskar att träffa människor och höra dem berätta om sina liv. Sissel Lund-Stenbäcks livsresa och de goda samtalen har blivit en bok. 20.9.2012 kl. 10:03

Leif Nummela vigdes i söndags till präst i den Ingermanländska evangelisk-lutherska kyrkan, skriver Kotimaa24. 17.9.2012 kl. 11:10

En eller två svenska församlingar i Pedersöre? Ingen större skillnad. Båda modellerna kommer att fungera. 17.9.2012 kl. 11:18

Kristen gästfrihet och sunt förnuft. På de principerna grundar sig biskoparnas uppdaterade anvisningar om upplåtande av kyrkans utrymmen. 14.9.2012 kl. 11:00

– På grund av studierna bor jag tillfälligt i Helsingfors. Jag har gjort det i fjorton år redan, berättar Topi Haarlaa, jordbrukare och teologiestuderande. 13.9.2012 kl. 06:20

Mariehamn drömmer om en åländsk kyrka, Sund-Vårdö om en åländsk församling. Nu går frågan vidare till domkapitlet. 12.9.2012 kl. 13:06

Biskop Samuel Salmi talade bland annat om gruvindustrin i Lappland i öppningstalet för biskopsmötet i Uleåborg. 12.9.2012 kl. 13:39

Björn Nalle Öhman installeras som kyrkoherde i Åbo svenska församling den 16 september. Öhman har tidigare i många år arbetat som omsorgspräst vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA). 12.9.2012 kl. 12:42

mission. Ungdomar får bekanta sig med att flyga och får höra om missionsflygning på MAF:s flygläger. 8.9.2012 kl. 18:00

debatt. Onödig polarisering eller sund debatt? Sixten Ekstrand och Mia Anderssén-Löf debatterar kyrkoherdevalet i Pedersöre i Österbottens tidning och på Facebook. 6.8.2021 kl. 12:40

KYRKOMÖTET. Ett mycket litet steg framåt, säger några av kyrkomötesombuden från Borgå stift om initiativet om vigsel av samkönade par. 6.8.2021 kl. 10:32

FOLKHÖGSKOLA. Kristliga folkhögskolans nya rektor tillträder sin tjänst den 1 september. 4.8.2021 kl. 14:10

profilen. Det var en vän till Tika Sevón Liljegrens familj som förde henne till barnhemmet. Hon blev adopterad och är tacksam för det. Hon har sett hur svårt hennes bror haft det efter sin uppväxt i den nepalesiska by där hon är född. 4.8.2021 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Kyrkomötet samlas den här veckan till session i Åbo. Frågor på agendan är bland annat bönens plats i kyrkan, en jämställdhetsplan för kyrkan – och frågan om samkönade äktenskap. 3.8.2021 kl. 15:43