Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



Stig Kankkonen. Stig Kankkonen, pensionerad journalist och chefredaktör för Kyrkpressen, har valts till ordförande för Esbo gemensamma kyrkofullmäktige, det högsta beslutsfattande organet i Esbo kyrkliga samfällighet. 26.1.2015 kl. 09:38

nepotism. Allt gick inte rätt till då kyrkoherde Stefan Forséns dotter och hennes fästman blev anställda i Matteus församling. Domkapitlet har gett Matteusherden en varning. 22.1.2015 kl. 11:49

klaus härö. I tacktalet för det lutherska kulturpriset gav Klaus Härö kyrkan en uppmaning. 22.1.2015 kl. 09:56

Som tonåring gjorde Jakob Nybäck ett aktivt beslut att han inte ville ha nåt med Gud att göra. Men efter varje revolt kom han till samma slutsats; det går inte att springa undan. 22.1.2015 kl. 08:06

Det är fråga om liv och död och alternativen kan tyckas enkla. Nykterhet, dårhus eller bårhus? Men för någon som är fast i alkoholens dimma är valet inte självklart. 21.1.2015 kl. 13:07

barnkonsekvensanalys. – Nu börjar arbetet med att utse ombuden, säger Stefan Myrskog som är ledande sakkunnig för enheten för kyrkans verksamhet vid KCSA. 21.1.2015 kl. 10:14

bibelsällskapet. Svenska Bibelsällskapet initierar en diskussion om behovet av en ny översättning av Nya testamentet genom att publicera en provöversättning av Lukasevangeliet 9:51–19:28 och Galaterbrevet. 21.1.2015 kl. 10:09

klaus härö. Filmregissören Klaus Härö har fått pris av den lutherska kulturstiftelsen Luterilaisen kulttuurin säätiö. 21.1.2015 kl. 15:30

UK 2015. UK:s ordförande Pontus Särs gläder sig över beslutet att UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning för att viga samkönade par. 17.1.2015 kl. 15:44

UK 2015. Äktenskapet diskuterades i tre omgångar på årets upplaga av Ungdomens kyrkodagar. 17.1.2015 kl. 15:41

UK 2015. – Gott! tyckte de flesta om maten som serverades under UK:s vegetariska dag. 17.1.2015 kl. 15:46

– När jag ringde sa hon ”jag har talat om dig i dag och skulle precis ringa upp, projektet blir av”. Det samtalet blev början på Helena Sandbergs frivilligarbete för Lärare utan gränser, organisationen som nu för henne till Uganda och fem månader av volontärarbete. 15.1.2015 kl. 09:33

kvotflykting. Kotyba Hamesh flydde undan kriget i Syrien. I oktober kom han med sin fru och dotter till Nykarleby från Jordanien. 15.1.2015 kl. 00:00

monica heikel-nyberg. Monica Heikel-Nyberg har överklagat beslutet att välja Daniel Björk till kyrkoherde till förvaltningsdomstolen i Helsingfors. 12.1.2015 kl. 10:43

liisa mendelin. Det går att tillverka smarttelefoner utan att arbetstagare på andra sidan jorden behöver jobba under slavlika förhållanden. Liisa Mendelin använder en Fairphone, den lite rättvisare telefonen. 9.1.2015 kl. 09:27

AVSTÄNGNING. Församlingspastor Dennis Svenfelts framtid i kyrkan avgörs vid domkapitlets möte den 16 juni. – Det är en utmanande situation, säger biskopen inför mötet. 3.6.2022 kl. 17:36

Helsingfors domkyrka. I sommar kan man besöka ett sommarkafé i Helsingfors domkyrkas klockstapel. I katedralens krypta finns även en restaurang, vars pizzaingredienser kommer från Italien. Det skriver tidningen Kirkko ja kaupunki. 4.6.2022 kl. 08:00

flyktingar. Med diakoni, ekumenik och religions­­dialog i sitt bagage använder Virpi Paulanto nu sin erfarenhet i jobbet som Borgå stads flykting­koordinator. 9.6.2022 kl. 19:00

SYDÖSTERBOTTEN. Nu borde man öppet och fördomsfritt utreda allt från ett utökat samarbete till en samgång mellan Närpes och Kaskö församlingar. Men utredningen görs inte om inte de förtroendevalda i Kaskö begär den. Kristinestad berörs inte i detta skede. 3.6.2022 kl. 10:00

AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 17:40