Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



Under fältandakten sjunger beväringarna psalmen Räds ej bekänna Kristi namn om världen än det skyr. Bo-Greger Nygård försöker sjunga med men efter de två första raderna brister det för honom 15.1.2016 kl. 07:26

johanneskyrkan. En konsert till förmån för flyktingar och en ekumenisk afton står på programmet i Johannes församling i januari. 14.1.2016 kl. 15:05

Ann-Sofi Storbacka svarar på läsarfrågan om det går att byta församling om man inte trivs i den man hör till. 14.1.2016 kl. 14:48

Snoan. Vid årsskiftet tog Församlingsförbundet över samarbetsavtalet med Retreatstiftelsen av Lärkkulla. Verksamheten på retreatgården Snoan kommer att fortsätta som förut. 14.1.2016 kl. 14:03

När solen går i moln, framgången sinar och skulderna växer. Kan man tro då? Ja, menar Tommy Hellsten i sin nya bok. 7.1.2016 kl. 15:09

De är drygt 850 men kunde vara många fler. Alla med svenskt medborgarskap eller rötter i Sverige får höra till Olaus Petri församling, oberoende av bostadsort. 4.1.2016 kl. 00:00

vitsen. I höst blev det tjugo år sedan Kyrkpressens första vits publicerades. Den var ett resultat av spontan brainstorming en sen kväll. 5.1.2016 kl. 00:00

eroa kirkosta. Kyrkan besparades från oväntade toppar i statistiken över utträden under 2015. I stället har förtroendet för kyrkan som institution stärkts bland finländarna. 4.1.2016 kl. 14:44

film. RECENSION. Natalie Portmans regidebut är ett ambitiöst projekt. 23.12.2015 kl. 00:00

biskopens julhälsning. I biskopens julhälsning tar Björn Vikström fasta på barnet och den kanske för stora uppgift som vilar på dess axlar. 21.12.2015 kl. 00:00

samtalstjänst. Telefon, chatt, brev på posten. Alternativen är många för dig som behöver någon att tala med under julhelgen. 21.12.2015 kl. 13:42

våga fråga. Hur ska vi göra under julhelgen för att barnen inte ska lida av den tryckta stämningen oss vuxna emellan? Kyrkpressens expert svarar. 21.12.2015 kl. 00:00

bibeln. – Den kristna tron bygger på en barmhärtig Gud och det är inte bra att Gud förknippas med domstol, säger Bo-Göran Åstrand. 18.12.2015 kl. 15:26

religionsundervisning. 62 procent av finländarna är mycket eller rätt positiva till religionsundervisning i skolan. 21 procent är i sin tur mycket eller rätt kritiska. Det framgår i en undersökning som Kyrkans forskningscentral gjort. 18.12.2015 kl. 15:30

Stiftsekreteraren Virva Nyback är mycket glad över att domkapitlet valt att satsa på en organisationskonsult för att lösa problemen i Vanda svenska församling.– Konflikter sitter inte i väggarna, de går att lösa, säger hon. 17.12.2015 kl. 13:17

TERRORBROTT. Centerledaren Annie Lööf och ärkebiskop Antje Jackelén stod på Theodore Engströms, 33, dödslista under sommarens Almedalenvecka på Gotland. Den tidigare nynazisten hade planerat att döda någondera av dem under de samtal med nattvard som ordnades i Visby domkyrka. 3.11.2022 kl. 17:48

Kolumn. "Bråttom är ett ord som nästan ingen tycker om, det skapar mest gräl och sjuk mage." 27.10.2022 kl. 12:10

BORGÅ STIFT. Igår vigdes diakon Hanna Saarijärvi och prästerna Camilla Vuoristo och Mikael Hulten till tjänst i Borgå domkyrka. 31.10.2022 kl. 08:51

PERSONALVÅRD. Heidi Juslin-Sandin har lång erfarenhet av krishantering. De erfarenheterna kan komma till nytta i arbetet med personalvård i Borgå stift. 27.10.2022 kl. 09:00

LIV. På Benita Finnes vägg i hemmet i Bennäs, Pedersöre hänger en färgglad tavla. Tavlans ram är mycket oansenlig, den syns knappt. För henne illustrerar tavlan det kristna livet. Tidigare var de yttre ramarna det viktiga. Nu är det innehållet – liv, frihet, glädje. 26.10.2022 kl. 19:00