"Biskop" för tjugo alternativa gemenskaper

Kyrka. Domkapitlet i Tammerfors beslöt för en dryg vecka sedan att frånta teol.dr. Matti Väisänen hans prästrättigheter. 17.8.2010 kl. 00:00

www.mattivaisanen.fi

För Matti Väisänen betyder det personligen inte så mycket att mista prästrättigheterna.

– Präst är jag fortfarande, om än inte i den lutherska kyrkan, säger Matti Väi-sänen, tidigare långvarig verksamhetsledare för den lutherska inomkyrkliga rörelsen Folkmissionen.

I mars i år lät han viga sig till biskop inom det som kallas Missionsprovinsen, som fungerar som en skugg- eller alternativorganisation i den lutherska kyrkan.

Att inneha en ledande position inom ett främmande trossamfund går inte för sig för en präst, resonerade domkapitlet och prickade honom för att ha brutit sina prästlöften och kyrkans ordning.För Väisänen personligen betyder beslutet inte mycket mer än att han inte längre kan förrätta vigslar.

– Men inte har det varit trängsel nu heller. Folk vill ha snyggare förrättare, säger 76-åriga Väisänen.

Viger egna präster

Väisänen vigdes till biskop med alla lutherska insignier och traditioner i mars för det som kallas Skandinaviska Missionsprovinsen. Han ser sig som biskop och andlig ledare för det tjog präster som är verksamma inom organisationen, som i ett nötskal håller sig med en traditionell bibeltolkning. Dessutom konsulteras Väisänen enligt egen utsago av många präster som arbetar inom kyrkan.

Han kommer att prästviga fler bland de teologer som får nej av kyrkans biskopar för att de, som det heter,”står för den traditionella ämbetsuppfattningen”. Missionsprovinsens viktigaste uppgift är att upprätthålla lokala gudstjänstgemenskaper där mässan firas ”på rätt sätt”. Målet är att gemenskaperna ska fungera som självbärande och ha alla former av verksamhet, från barnarbete till diakoni och mission.DopkalabalikMissionsprovinsens verksamhet behöver inte i och för sig krocka med kyrkan. Men i fjol blev det en del kalabalik efter att en av missionsprovinsens präster döpt ett barn som inte godkändes som församlingsmedlem i den lutherska kyrkan.

– Vi har två slags präster. De som har kvar sina prästrättigheter inom den lutherska kyrkan från tidigare och de som prästvigts inom Missionsprovinsen i Sverige. Den senare har inga prästrättigheter i den lutherska kyrkan.

Väisänen själv instruerar sina präster att göra klart för föräldrar att ur luthersk synpunkt är deras dop ett giltigt dop. Men det är upp till den enskilda lutherska församlingens kyrkoherde om barnet tas upp som medlem i kyrkan.

Avlatshandel och annat orätt

Missionsprovinsens relationer till kyrkan är självfallet ansträngda. Begreppet missionsprovins har lånats från tiden då reformatorerna bekämpade den romersk-katolska kyrkan. Om kyrkan har avfallit från den rätta läran och prästerna är villolärare har de sant troende rätt att tillsätta egna präster.

Det skedde på 1500-talet och det sker också i dag, menar Väisänen.

– På Luthers tid var det avlatshandeln, i dag är det andra missförhållanden.Tammerfors domkapitel bestraffade Väisänen bland annat för att han förrättat nattvard på fel sätt under den tid han varit avstängd från prästämbetet.

För Väisänen själv är det viktigt att han fällts för ”bara” ordningsfrågor men inte på teologiska grunder.

Om framtiden säger Väisänen att Missionsprovinsen får pröva sig fram. En möjlighet är att Lutherstiftelsen fungerar som juridisk huvudman för verksamheten  och som arbetsgivare för Missionsprovinsens präster. Missionsprovinsen står sedan för den andliga delen.Väisänen uppmanar inte dem som är med i de lokala gudstjänstgemenskaperna att gå ut ur kyrkan. 

– Enskilda personer som blivit djupt besvikna på kyrkan kan gå ut. Senast i går träffade jag två personer som skrivit ut sig för att jag fråntagits mina prästrättigheter, säger Väisänen.

Själv betonar han att om man vill bygga upp kyrkan och få den på rätt köl gör man det bäst inifrån.

Rolf af Hällström



MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44