Lovsången en trosbekännelse

Kultur. Texten i sången har en avgörande betydelse för Debbie-Ann Bax när hon sjunger. En lovsång är inte bara en sång för henne, den är snarare en trosbekännelse. 13.8.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg

För Debbie-Ann och Sloan Bax är det viktigt att följa Guds vilja. Även om det mänskligt sätt innebär en uppoffring. Men de har sett att Gud alltid välsignat dem när de följt hans vilja.

– Jag tror på styrkan i orden, säger hon. Sanningen i orden som kommer ur munnen när jag sjunger gör att jag framför allt upptäcker vem Gud är, men också var jag själv befinner mig just nu. När jag växte upp sjöng jag sånger där jag var osäker på om orden stämde in för mig, så jag slutade. Integriteten i det jag sjunger är viktig för mig.

Debbie-Ann Bax kommer från Bronx i New York men flyttade till Sydney efter att hon gift sig med Sloan. Där kom hon i kontakt med Hillsong, en världsvitt tongivande församling inom lovsångsmusiken varifrån många av våra svenska lovsånger ursprungligen härstammar. Församlingen utbildar också pastorer och lovsångsledare i sitt college.

Under tiden på Hillsong medverkade Debbie-Ann Bax på flera skivinspelningar.Nu är paret i Finland för att inspirera och undervisa om lovsång och teologin bakom den. Bland annat höll Debbie-Ann Bax ett seminarium på Humlefestivalen senaste veckoslut och nästa veckoslut är hon på missionsförbundets fritidsgård i Sundom.

– Hjärtat i lovsången beror på din teologi, förklarar Bax. En del kyrkor har lovsång som en del av sin liturgi. Jag tycker att lovsången är nödvändig när jag förbereder hjärtat för att ta emot Gud. Varje gång vi kommer samman och fokuserar våra hjärtan på Gud så kommer hans närvaro. Under lovsången talar Gud till var och en som lyssnar till hans röst oavsett var man befinner sig som individ.

Talar inte Gud när man sjunger psalmer?

– Absolut. Man måste inte sjunga en snabb låt, en långsam låt eller en Hillsonglåt för att Gud ska tala. Typen av sång spelar ingen roll.

Ta folket dit Gud kan möta dem

Som lovsångsledare är det viktigt att känna pulsen i församlingen och veta vad Gud gör i den.

– Man bör veta hur en specifik sång påverkar. Orden och melodierna utmanar oss och Gud använder det. Det gäller att leda folket dit där Gud kan möta dem.

Läs mera i Kyrkpressen 32/2010

Johan Sandberg



åland. Lars-Runar Knuts, som utsetts till specialutredare för en eventuell församlingssammanslagning på Åland, besökte ögruppen förra veckan. 23.3.2015 kl. 15:13

själavård. Bekymrad? Nu kan du skicka brev till kyrkan och få svar. 23.3.2015 kl. 15:11

riksdagsvalet 2015. Får man tala om Jesus på skolans julfest? Vad anser partierna om att pojkar omskärs? Ofta är partierna eniga – ibland inte alls. 20.3.2015 kl. 08:58

Med några få undantag har kyrkans servicecentral Kipa inte ännu gett församlingarna några inbesparingar. Snarare tvärtom. Övergången tar fem år. 19.3.2015 kl. 10:52

sibbo. Kyrklandskapet i Sibbo har i nästan två decennier frammanat bilder och idéer hos Putte Frisk. I år föll pusselbitarna på plats och på långfredagen ledsagar ensemblen i det nyskrivna påskspelet Kärlekens väg publiken genom påskens händelsen. 18.3.2015 kl. 00:00

julia korkman. Förra veckan ordnandes två seminariedagar i Vasa och Helsingfors med temat bemötande och förbyggande av sexuella övergrepp och trakasserier i kyrkan. 16.3.2015 kl. 11:15

john hedley brooke. 25 myter om religion och vetenskap skjuts ner av forskare i boken Galileo Goes to Jail. 13.3.2015 kl. 10:24

jessica sundfors. Ända sedan hon gick i lågstadiet har Jessika Sundfors velat ta hand om andra. Nu ger hon sig iväg till Grekland för andra gången inom ett år för att jobba med flyktingar och prostituerade i Aten. 12.3.2015 kl. 07:28

ärkebiskop. Ärkebiskopens fattigdomsgrupp offentliggjorde sitt program i dag. Grundtanken är att det goda samhället som verkar för alla inte behöver en separat fattigdomspolitik. 10.3.2015 kl. 15:28

Inför det stundande riksdagsvalet har flera av samhällets ivrigaste debattörer försatts i karantän. Det gäller ändå inte präster eftersom kyrkan saknar regelverk för karantäntid. 10.3.2015 kl. 10:00

klimatförändringar. I lördags ordnades en pilgrimsvandring i Helsingfors centrum. Orsaken var att kyrkan ville uppmärksamma det kommande klimatmötet i Paris hösten 2015 och samtidigt, tillsammans med medborgarorganisationer, uttrycka sin oro för klimatförändringarna som påverkar stora delar av jordens befolkning. 9.3.2015 kl. 11:06

vänskapspromenad. I morse samlades muslimer, judar och kristna till en vänskapspromenad i Helsingfors centrum. 5.3.2015 kl. 10:00

Gemensamma församlingsrådet i Karleby tvekar om samfälligheten ska hyra ut Yxpila kyrka till Sley eller inte. Efter en omröstning i går där ordförandes röst avgjorde förpassades förslaget om att inleda förhandlingar till ny beredning. 4.3.2015 kl. 17:28

försvarsstrategier. Terapeuten och prästen Ilse Sand har fått jobba med sina egna försvarsstrategier och vill hjälpa andra att bli fria från sina. 12.3.2015 kl. 00:00

Marcus Henricson. Farhåga: de pengar som handhas av kristna organisationer används inte för kärnverksamheten. Åtgärd: domkapitet beställde utredning. I utredningen skissas möjligheter till samarbete mellan organisationerna upp. 11.3.2015 kl. 00:00

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41