Välsignade barn

Ledare. I början av sommaren sågs knipan med dödsförakt vandra ner med sina nykläckta dunungar till vattnet. Det har hänt att fåglarna marscherat tvärs igenom gatukorsningar och trafiklarm. 12.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Nu i slutet av sommaren gör en rad människoungar samma erövring av världen. 57 683 förstaklassare går i dagarna till sitt livs första riktiga skoldag, 29 332 pojkar och 28 351 flickor.De är runt en och tjugo långa, och många har trafiktränat ett par veckor innan starten. Ändå kan de inte på långt när ses som trafiksäkra, särskilt inte med allt pirr i magen. På ryggen hänger högst troligt en ny skolväska med väl utvalda skoltillbehör, och i dagens Finland oftast en mobiltelefon. Den kommer under skolårets gång att utgöra den förlängda navelsträngen till heltidsarbetande föräldrar som plockar upp sitt barn på eftis långt in på mörka eftermiddagen.

Vid vägkanten står föräldrarna kvar med hjärtat i halsgropen, och alla tänker de samma sak: ”De är ju så små!”, följt av sucken: ”Hur kunde det gå så här snabbt?”.

Allt fler församlingar ordnar välsignelse för förstaklassarna inför skolstarten. Det är en viktig signal om att församlingen vill gå med sina medlemmar, stora och små, i livets viktigaste skeden. Det är att visa respekt för det som är ”på riktigt” – barnets förväntan inför att äntligen bli stor, föräldrarnas bävan inför detsamma.Det är också ett välkommet utslag för att församlingen faktiskt är en del av sitt närsamhälle. En inbjudan från lokalförsamlingen om välsignelse av förstaklassaren berör mångfalt mer än ett upprop från riksplan om att delta i en temavecka av vilket slag som helst. Akten vid altarrundeln deklarerar att det är våra ungar det gäller, och att vår gemenskap vill dem vårt allra bästa och Guds beskydd.

Trutarna tog kanske merparten av knipans ungar. För drygt hundra år sedan skördade sjukdomar, fattigdom och elände människobarnens liv. Ännu vid förra sekelskiftet dog ungefär vart femte barn under sitt första levnadsår. I de hårt arbetande jordbrukssamhällena dog spädbarnen när mödrarna återvände till åkrarna snabbt efter förlossningen och inte kunde amma. I sydöstra Finland gav sig mammorna iväg till S:t Petersburg för att förtjäna – med samma dystra resultat, när smutsiga dihorn och mjölkblandningar togs i bruk som surrogat.

I dag hänger barnets överlevnadschanser inte samman med den vårdande förälderns kön eller förmågan att amma. Barndödligheten i Finland är världens lägsta, spädbarnsdödligheten ligger under fyra promille. Den förväntade livstiden för flickorna på skolvägen är 81 år, och för pojkar 73 år.

Men frånvaron av föräldrar eller vuxna är fortsättningsvis en livsfara för ett litet barn. I dag är farorna nya. Sjukdom som förut tog sig uttryck i prickar och fläckar slår nuförtiden klorna i själar och i sociala gemenskaper med mental ohälsa och grym utstötning som följd. Vargarna går på gatorna och säljer syntetiska droger och fentanylplåster.

Våra kullar krymper. När fågelarter är hotade slår naturvårdarna larm och man upprättar skyddsprogram. Vem blåser i visselpipan för människan? Och vilka ramar skapar vi för att våra barn ska må bra? Ifjol begick sexton barn och lika många nyblivna 18-åringar självmord. I den lovprisade finländska grundskolan går de barn som enligt WHO är de nästmest självmordsbenägna i hela världen.

Oavsett all annan nyhetsprioritering den här veckan kommer nyheten nummer ett i förstaklassarnas hem vara svaret på frågan: ”Hur gick det i dag?”. Det har barnen faktiskt all rätt att kräva av oss.

För föräldrar, beslutsfattare och kyrka gäller det att hålla detta i minnet, under alla de vardagar som kommer. Att agera och prioritera som om det fortfarande var viktigt.

Var välsignade!

May Wikström



FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16