Alla i nätet

Ledare. Första juli blev Finland först i världen med att göra rätten till bredband lagstadgad. Internationella bloggare jublar. 15.7.2010 kl. 00:00

Jan Lindström

”Finland is such a happy country for Internet users” skriver en av dem som hyllar vårt lyckliga land och dess lika lyckliga nätanvändare.

Om resten av världens befolkning fick bestämma följer en rad andra länder efter. I BBC:s gallup i våras svarade fyra av fem tillfrågade att tillgången till Internet är en grundläggande rättighet.

Den nya lagen ger alla rätt till en uppkoppling på minst en megabit per sekund till en fast bostad eller ett kontor. Tanken är att en snabb förbindelse är lika viktig för medborgarna som post eller telefon. Det är ett viktigt beslut för glesbygdsområdena och för att trygga jämlika kommunikationstjänster i hela Finland. Det hjälper också de runt 4 000 invånare som fortfarande saknar möjligheter till bredband. Så snabbt det gick. Minns ni hur det började? På bred front slog Internet igenom först 1996. Idén att kommunicera snabbmeddelanden över nätet med ljud och bild gjorde entré med programmet ICQ så sent som i mitten av 90-talet. En snabb bläddring i KP:s egna tidningslägg visar att ännu år 2000 hade långt ifrån alla annonsörer och organisationer någon www.I en intervju i Sveriges Radio 2009 fick Bengt Olsen, en av dem som jobbade med Internets föregångare i USA år 1969, frågan hur Internets 80-årsdag kommer att se ut. ”Jag tror att alla över fem, sex år gamla, i alla jordens länder, kommer att använda Internet. Vi kommer att springa över generationer av långsam, klassisk utbildning eftersom vi kommer att ha den bästa läraren.”Minns ni våra rädslor och farhågor för tio år sedan? Har de besannats? Hann vi med vårt nya medium?

Ja och nej. Det finns fasansfulla exempel på missbruk av mediet. Barn och Internetanvändning är till exempel en diskussion vi aldrig slipper. Det är samma gränsdragning och ansvar som föräldrar, fostrare och samhälle tillsammans måste möta. Att använda Internet kräver liksom allt annat ett etiskt reflekterande. Ett sådant tar spjärn mot värderingar, som det gäller att göra klart för sig att man har – om man har. Arbetet att föra värderingar man tror på och som gynnar mänskligt liv vidare kallas i sin tur fostran. Den sker i ett nätverk med betydligt äldre kopplingar än Internets.

Barn lär sig inte mobba för att det finns virtuella sociala medier. Vet man att det är fel att mobba på skolgården, vet man också att det är fel att göra det via Facebook. Omvänt: den som vill skada andra, är kapabel att vålla lidande också utan uppkoppling till nätet.

Trots att det förekommer skadliga fenomen har vi lärt oss behärska mediet så till den grad att det nu uppfattas som en medborgerlig rättighet att ha det snabbt tillgängligt. Så blev något nytt och främmande en vardaglig självklarhet. Det visar också på människans förmåga att lära sig, socialiseras in i nya mönster.

Jag stänger fönstret med lagen i FINLEX, statens författningsdata. I elektronisk form ger den webbplatsen mig och fem miljoner andra finländare tillgång till tusentals texter om våra medborgerliga rättigheter och skyldigheter.

Och på Facebook gör min ex-kollega, datakillen Lefteris tummen upp för BBC-klippet om bredbandsnyheten. Han bor på ett område utanför Nicosia där det ännu inte finns möjlighet till bredbandsuppkoppling.

Världen vidgas för våra ögon hela tiden, men den har ingen egen vilja. Världen blir vad vi gör den till, brukas till vad vi väljer att bruka den till på basis av våra etiska riktlinjer för mänsklig samvaro.

Både online och IRL.*

* In Real Life, nätslang för ”på riktigt” i motsats till virtuellt

May Wikström



forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00