Mission i vår tid

Ledare. ”Ingen av er tror på allvar, om ni inte hoppas att andra ska få det ni själva önskar få.”
I helgen samlades Finska Missionssällskapet (FMS) till årsmöte och sommarfest i Varkaus. FMS är den största av kyrkans sju officiella missionsorganisationer.
17.6.2010 kl. 00:00

Årsmötet valde bland annat nya styrelsemedlemmar. Här är också församlingarna i Borgå stift en part, men en förvånansvärt tyst sådan. Ifjol gick det så långt att stiftet inte lyckades ställa upp någon svensk kandidat. I år invaldes projektsekreterare Gina Rivera, anställd vid Vasa kyrkliga samfällighet. Men bara fem av stiftets 65 församlingar sände ombud till årsmötet. Även om detta eventuellt bottnar i realiteter som avstånd och tidpunkt, är det ändå ett oroväckande utslag av att våra församlingar distanserar sig från det gemensamma missionsarbetet.

Kristendomen är en missionerande religion. Det budskap som började med en enkel judes ord och handlingar spred sig inom några decennier efter hans död runt hela Medelhavet. Det skedde till sjöss och till fots. Budskapet gick vidare på alla samhällsnivåer och sociala skikt, under farliga tider av förföljelse och – möjligen ännu farligare – tider av statlig välvilja. I slutet av 1700-talet kom de första missionssällskapen, och för 150 år fick dåvarande Storfurstendömet Finland sitt första missionssällskap i Finska Missionssällskapet.

Mission är också den enskilda församlingens uppgift. Missionsarbetet räknas upp i den allra första paragrafen i kyrkolagens kapitel om församlingens verksamhet. I dag har ordet ”mission” blivit en semantisk pinsamhet i den gamla världen. När Svenska kyrkan 1986 fick en ny handbok ströks formulären för vigning av missionärer. Samtidigt går det en våg av missionsiver över världen, nu från nya länder och ofta unga kyrkor. Den etiopiska kyrkan har nyligen lagt grunden för sin mission till Europa och antalet missionärer från Sydkorea ökar explosivt. Begreppet ”Mission i retur” är ett faktum.
Missionens belastade historia är som ett envist tuggummi. Rättmätiga kritiker och ibland rena populister idisslar den, trots att det finns en annan sanning, som handlar om befrielse och befullmäktigande. Ibland hörs den. FMS roll som medlare och aktör i Namibias frigörelseprocess har lyfts fram av president Martti Ahtisaari. Han nämner organisationens ställningstaganden mot apartheid och det långa arbetet för hälsa och bildning. I Varkaus lyfte missionsdirektor Seppo Rissanen fram verksamhetsidéns kärna: att förverkliga Guds kärlek i ord och handling, förkunna evangelium, försvara de mänskliga rättigheterna och att arbeta för att utrota fattigdom.

Den diakonala insats som holistisk mission i alla tider har gjort är lätt att bejaka. Men det finns också en andlig sida, som inte ska förnekas ens i en rationalistisk tid. När människor befrias från en ständig skräck för traditionens onda makter – är det ett brott mot kulturen? Eller är det ett större brott mot individen att låta bli att berätta om alternativa livstolkningar? Det ligger något paradoxalt i att vi på bortaplan tvehågset ifrågasätter den rätt att välja och byta tro vi omhuldar så starkt i vårt eget samhälle. Världen är inget museum för religioner och kulturer, där man sätter glaskupa över folk som är intressanta ur antropologiskt perspektiv. Idéer och övertygelser har alltid färdats vidare. De första buddhistiska missionärerna sändes ut av den indiska kejsaren Ashoka ända till Grekland för att sprida buddhism.

Och jo, det inledande citatet är faktiskt inte Jesus utan profeten Mohammeds. Det toppar World Islamic Missions sajt, en organisation som vill förena sunniter världen över och erbjuda kärlek och brödraskap till alla sökare.

May Wikström



mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00