Biktens tystnadsplikt utsatt för kritik

Kyrka. En eventuell ändring i barnskyddslagen kan få som konsekvens att den absoluta tystnadsplikten i bikten bryts. 18.5.2010 kl. 00:00

stock.xchng

Ministrar talar för att prästens tystnadsplikt ska begränsas, kyrkans företrädare ser bikthemligheten som absolut.

Justitieminister Tuija Brax uttalande om att ingen ska få gömma sig bakom bikten om ett barns hälsa är i fara, har väckt en livlig diskussion. Hon föreslog i förra veckan att kyrkan bör se över kyrkolagen och initiera en diskussion om alla tänkbara brott som riktas mot barn.

Senaste veckoslut konstaterade omsorgsminister Paula Risikko att om inte kyrkolagen ändras görs ändringen i barnskyddslagen. 
En öppen diskussion om sexuella övergrepp mot barn är en tämligen ny företeelse i det finska samhället. Sjukhussjälavårdare Ann-Sofi Storbacka som är anställd av Raseborgs kyrkliga samfällighet, säger att frågor av det här slaget varit på agendan i bara cirka tjugo år. I bikten och i det själavårdande samtalet har både präster och lektorer absolut tystnadsplikt.

– I den lutherska kyrkan i Svenskfinland och Finland används bikten väldigt sällan. Men där är tystnadsplikten lika absolut som i själavårdssamtalet.

Absolution inget måste

Storbacka säger att det faktum att man allt mer börjat tala om sexuella övergrepp mot barn åtminstone delvis torde bero på att det funnits professionella själavårdare som tagit klientens berättelser på allvar. Hon understryker betydelsen dels av kärlek och gränser, dels av sanning och nåd, både för offer och förövare.

– För offren handlar det om att kunna sörja och kanalisera sin ilska och få mod att söka sin juridiska rätt. Förövaren måste få hjälp med att sona sitt brott både ur moralisk och juridisk synvinkel.

I Slaget efter tolv i radio Vega senaste vecka noterade Heikki Huttunen, generalsekreterare för Ekumeniska rådet, att den sakramentala tystnadsplikten överlevt i 2000 år. En lagändring skulle sannolikt leda till att både ortodoxa och katolska präster bröt mot lagen.

– De kanoniska sanktionerna är mycket stränga. Man förlorar sitt prästerskap om man bryter tystnadsplikten.

Huttunen underströk dock samtidigt att prästen i den sakramentala bikten inte behöver ge absolution. Prästen kan uppmana klienten att anmäla sig till polisen eller söka vård innan han kan få absolution.

”Detalj i helheten”

Lagfarna assessorn Kasten Österholm vid Domkapitlet konstaterar att det som en präst fått veta i en biktsituation eller i ett själavårdssamtal inte får föras vidare, tystnadsplikten är 100-procentig. Men om prästen får veta att ett uppenbart grovt brott som enligt allmän lag måste anges är förestående, måste han uppmana personen i fråga att underrätta myndigheterna. Om personen inte går med på detta måste prästen ingripa.

– Det här bör dock ske på ett sådant sätt att den som anförtrott honom saken varken direkt eller indirekt blir röjd.

Det sistnämnda gäller endast förestående brott, inte sådana som håller på att ske eller redan har skett.

Det enda undantaget från prästens 100-procentiga tystnadsplikt gäller alltså grova förestående brott, konstaterar Österholm.  

Chefredaktör Stefan Holmström på Borgåbladet lyfter fram en annan aspekt på problematiken: det finns tusentals och åter tusentals människor som inte är bundna av bikthemligheten och som tiger om torterade barn hos grannar och släktingar. Bikten är en liten detalj i helheten, skrev Holmström i en ledare den 12 maj.

Det håller också Ann-Sofi Storbacka med om. 

– Någonstans finns en gråzon: teori är teori och princip är princip. När det handlar om levande människor i konkreta situationer blir det genast svårare. När det handlar om brott, ondska och sådant som skadar är det viktigt med skydd för offret och gränser för förövaren.

Mao Lindholm



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50