Biktens tystnadsplikt utsatt för kritik

Kyrka. En eventuell ändring i barnskyddslagen kan få som konsekvens att den absoluta tystnadsplikten i bikten bryts. 18.5.2010 kl. 00:00

stock.xchng

Ministrar talar för att prästens tystnadsplikt ska begränsas, kyrkans företrädare ser bikthemligheten som absolut.

Justitieminister Tuija Brax uttalande om att ingen ska få gömma sig bakom bikten om ett barns hälsa är i fara, har väckt en livlig diskussion. Hon föreslog i förra veckan att kyrkan bör se över kyrkolagen och initiera en diskussion om alla tänkbara brott som riktas mot barn.

Senaste veckoslut konstaterade omsorgsminister Paula Risikko att om inte kyrkolagen ändras görs ändringen i barnskyddslagen. 
En öppen diskussion om sexuella övergrepp mot barn är en tämligen ny företeelse i det finska samhället. Sjukhussjälavårdare Ann-Sofi Storbacka som är anställd av Raseborgs kyrkliga samfällighet, säger att frågor av det här slaget varit på agendan i bara cirka tjugo år. I bikten och i det själavårdande samtalet har både präster och lektorer absolut tystnadsplikt.

– I den lutherska kyrkan i Svenskfinland och Finland används bikten väldigt sällan. Men där är tystnadsplikten lika absolut som i själavårdssamtalet.

Absolution inget måste

Storbacka säger att det faktum att man allt mer börjat tala om sexuella övergrepp mot barn åtminstone delvis torde bero på att det funnits professionella själavårdare som tagit klientens berättelser på allvar. Hon understryker betydelsen dels av kärlek och gränser, dels av sanning och nåd, både för offer och förövare.

– För offren handlar det om att kunna sörja och kanalisera sin ilska och få mod att söka sin juridiska rätt. Förövaren måste få hjälp med att sona sitt brott både ur moralisk och juridisk synvinkel.

I Slaget efter tolv i radio Vega senaste vecka noterade Heikki Huttunen, generalsekreterare för Ekumeniska rådet, att den sakramentala tystnadsplikten överlevt i 2000 år. En lagändring skulle sannolikt leda till att både ortodoxa och katolska präster bröt mot lagen.

– De kanoniska sanktionerna är mycket stränga. Man förlorar sitt prästerskap om man bryter tystnadsplikten.

Huttunen underströk dock samtidigt att prästen i den sakramentala bikten inte behöver ge absolution. Prästen kan uppmana klienten att anmäla sig till polisen eller söka vård innan han kan få absolution.

”Detalj i helheten”

Lagfarna assessorn Kasten Österholm vid Domkapitlet konstaterar att det som en präst fått veta i en biktsituation eller i ett själavårdssamtal inte får föras vidare, tystnadsplikten är 100-procentig. Men om prästen får veta att ett uppenbart grovt brott som enligt allmän lag måste anges är förestående, måste han uppmana personen i fråga att underrätta myndigheterna. Om personen inte går med på detta måste prästen ingripa.

– Det här bör dock ske på ett sådant sätt att den som anförtrott honom saken varken direkt eller indirekt blir röjd.

Det sistnämnda gäller endast förestående brott, inte sådana som håller på att ske eller redan har skett.

Det enda undantaget från prästens 100-procentiga tystnadsplikt gäller alltså grova förestående brott, konstaterar Österholm.  

Chefredaktör Stefan Holmström på Borgåbladet lyfter fram en annan aspekt på problematiken: det finns tusentals och åter tusentals människor som inte är bundna av bikthemligheten och som tiger om torterade barn hos grannar och släktingar. Bikten är en liten detalj i helheten, skrev Holmström i en ledare den 12 maj.

Det håller också Ann-Sofi Storbacka med om. 

– Någonstans finns en gråzon: teori är teori och princip är princip. När det handlar om levande människor i konkreta situationer blir det genast svårare. När det handlar om brott, ondska och sådant som skadar är det viktigt med skydd för offret och gränser för förövaren.

Mao Lindholm



FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11