Jukka Paarma blickar tillbaka

Människa. Inom kyrkan betonas skriftskolans betydelse kraftigt. För skriftskoleleven Jukka Paarma var den betydelsen konkret. Det var i skriftskolan han slutligen hittade församlingen och det kyrkliga arbete som ledde till att han nu avslutar sin karriär som ärkebiskop. 8.5.2010 kl. 00:00

– Det som syns i offentligheten är nog mycket ofta något helt annat än det jag ser och upplever, konstaterar Paarma.

Utifrån sett var det kanske inte ett så stort under att Jukka Paarma började studera teologi. Med det valet gick han nämligen i sin pappas fotspår. Men riktigt så enkelt var det inte.

– Egentligen var det tvärtom. Jag reflekterade intensivt över andra möjligheter inte minst just för att jag inte automatiskt ville gå i min pappas fotspår, berättar ärkebiskop Jukka Paarma.

En del av de yrkesalternativ som Paarma reflekterade över – mer eller mindre allvarligt – hade att göra med kroppslig kultur, alltså med idrott. Det berodde på att idrott, i synnerhet bollspel och orientering, var sådant som intresserade honom och som han aktivt ägnade sig åt.

 – En möjlighet jag tänkte på var att bli sportjournalist, en annan – som det hette på den tiden – gymnastiklärare. Ett tredje alternativ, som föll utanför den idrottsliga ramen, var att bli historielärare.

Teologi
 och vetenskap

Erfarenheterna från skriftskolan satt i alla fall djupt och under beväringstiden fattade Paarma mer eller mindre uttalat sitt beslut: han skulle bli präst. Ett steg i den riktningen var att han i armén sökte sig till militärprästutbildningen och efter avtjänad värnplikt till teologiska studier vid Helsingfors universitet.

– Under studietiden väcktes mitt intresse för den vetenskapliga sidan av teologin och i början av min prästkarriär var jag tjänstledig en tid för att arbeta som assistent.

Det centrala för Paarma var i alla fall att vara präst och uttryckligen församlingspräst. Och det blev Paarma också … till en början.

Läs mera i Kyrkpressen 18/2010.

Stig Kankkonen



Mest läst

    undantagstillstånd. Det vi kallar ett undantagstillstånd är ett normaltillstånd för många kristna idag. Vi bör vara tacksamma för den frihet vi normalt har, säger Mia Anderssén-Löf. 8.4.2020 kl. 01:00

    påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16

    hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

    gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

    biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55

    Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

    Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

    långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

    PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59

    Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

    Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43

    kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

    samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

    arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

    tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

    tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

    FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

    teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

    VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

    BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

    Mest läst