Barn och krig i fantasilandet Narnia

Kultur. I dag, lördag, har Wasa Teaters musikpjäs Häxan och Lejonet premiär. I teaterpjäsen Häxan och lejonet ställs både skådespelare och publik inför frågor om gott och ont. 13.3.2010 kl. 00:00

Jan Ericson

Den vita häxan Jadis (Lina Ekblad) och lejonet Aslan (Johan Fagerudd) blir pjäsens representanter för ondska och godhet.

 Kriget blir ett tema både i den verkliga världen och i den fantasivärld som pjäsens barn går in i. Att skildra kriget med dagens värderingar för nutidens unga utmanar både skådespelare och regissör.

Pjäsen baseras på C.S. Lewis klassiska fantasybok, och handlar om de fyra syskonen Peter, Susan, Edmund och Lucy som skickas att bo hos en släkting för att undkomma bombanfallen mot London under andra världskriget. Genom ett förtrollat klädskåp kommer de fyra barnen till Narnia, en värld befolkad av talande djur, dvärgar, fauner och andra sagoväsen. Det visar sig att människobarnen, eller sönerna av Adam och döttrarna av Eva som de kallas i Narnia, har en viktig uppgift i kampen mellan det goda och onda.

Häxan och lejonet beskrivs av många som en kristen allegori, men författaren själv skrev att den snarare är en hypotes. Med boken ville han ställa frågan – om det finns en annan värld än vår, en värld i behov av försoning, i vilken skepnad skulle Kristus då återkomma?

Parallell till krigsbarn

C. S. Lewis bok utkom 1950, och skrevs strax efter andra världskriget för en publik som själv hade upplevt tillvaron under kriget.

– För oss här i Finland blir parallellerna till våra egna krigsbarn väldigt tydliga, menar Johan Fagerudd som gör rollen som Aslan.

– Pjäsens huvudtema är de utsatta barnen. I det här fallet beror deras utsatthet på krigsutbrottet. Barn har ingen rösträtt när man fattar beslut om att gå ut i krig, utan får bara finna sig i att deras tillvaro blir helt annorlunda, förklarar pjäsens regissör Seija Metsärinne.

I Seija Metsärinnes tolkning av berättelsen leder det att barnen skickas iväg av sina föräldrar till att de skapar fantasilandet Narnia.

– Där kan de påverka sin omgivning. De gör val, tre väljer det goda och en det onda, de växer och kommer till nya insikter. Sedan återkommer de till sin egen värld – och då har ingen tid gått och inget runtom dem har förändrats.

– För vuxna innehåller pjäsen också frågan om varför vi efter 2500 år av skriven kultur fortfarande inte har kommit så långt att vi kan lösa konflikter utan krig. Dessutom hoppas jag att föräldrar som ser pjäsen ska förstå hur viktiga de är för sina barn.

Läs mera i Kyrkpressen 10/2010.

Erika Rönngård



LEDIGA TJÄNSTER. Tjänsten som stiftssekreterare för personalvård vid domkapitlet i Borgå stift har lockat fyra sökande. 7.3.2022 kl. 17:41

Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40

Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35

Ukraina. Tanja Pintjuk är radiopratare på den fristående radiokanalen Radio M i Kiev. På torsdag morgon började en annorlunda tid i Ukraina. Hennes hemland är i krig. 24.2.2022 kl. 13:39

BÖN. Den lutherska kyrkans biskopar kom i morse överens om att uppmana alla kyrkoherdar att ikväll öppna sina kyrkor för bön för fred med anledning av kriget i Ukraina. 24.2.2022 kl. 09:41

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00