Kyrkliga valkampanjer allt vanligare

Ledare. Är det i kyrkliga val lämpligt eller önskvärt med kampanjer av vilka slag som helst, eller borde det finnas gränser? Frågan aktualiseras av det faktum att valkampanjer blivit allt vanligare också i kyrkan. Och det i snart sagt alla val. 4.3.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I kyrkoherdeval förser kandidaterna och/eller deras stödgrupper allt oftare församlingsmedlemmar med olika slag av material, allt från broschyrer till filmsnuttar på nätet. Kandidaterna i ärkebiskopsvalet har närmat sig de röstberättigade med ”informationsmaterial” och inför församlingsvalet blir det förmodligen ganska livligt på reklamfronten.

En första och förmodligen ganska vanlig reaktion är att reklam inte hör hemma i kyrkliga val. Det av den enkla anledningen att det liksom hör till att som kristen vara lite blygsam och tillbakadragen. Eller ödmjuk om man hellre vill använda det ordet.
En ödmjuk person gör inte väsen av sig eller om sig själv. Hon eller han ser inte heller med blida ögon på att andra gör det. Valen har sin gång och resultatet blir som det blir.

Så kan man förstås resonera och kanske låter det till och med klädsamt. Men realistiskt är det inte. Och inte ens önskvärt. De som ställs i en valsituation har rätt att få information om de alternativ som står till buds. Annars sker ju valet i blindo.
Frågan är därför inte om det behövs information eller inte. Frågorna gäller snarare vem som ska stå för den, hur den borde vara utformad, vilken omfattning som kan anses rimlig och så vidare.

Självklart har de som ställer upp som kandidater det yttersta ansvaret för hur en val- eller informationskampanj utformas. Det är de som måste bestämma vad de vill informera om och varför. Ett stort ansvar för kampanjen har självfallet också de som ställer upp en kandidat eller kandidater.
En av många frågor som måste besvaras är om avsikten är att ge saklig information eller att sälja en produkt. De två behöver naturligtvis inte stå i ett motsatsförhållande, men de går inte heller nödvändigtvis hand i hand.
Det finns alltid en fara att behovet av att sälja blir större än behovet att informera.

Ansvaret för kampanjerna får i alla fall inte helt överlämnas åt kandidaterna. Liksom bland oss alla finns också bland dem personer med både bättre och sämre omdöme.
Därför bör både församlingarna och församlingsmedlemmarna också aktivt vara med och påverka den valkampanjskultur som håller på att utformas.

Församlingarnas uppgift är inte minst att se till att den grundinformation finns som behövs för att kunna jämföra kandidaterna och därefter fatta sitt val. Det kan ske på många olika sätt och alla är säkert bra utom – som det heter – de tråkiga.
Om kandidaterna har det yttersta ansvaret för hur den personliga valkampanjen utformas är det kyrkans och församlingarnas uppgift att ta ansvaret för att de kollektiva behoven av information som finns tillgodoses.

Det som förmodligen sist och slutligen är det avgörande för hur de kommande valkampanjerna ser ut till form och innehåll avgörs av dem som röstar. Visar det sig att populism går hem får vi räkna med populistiska kampanjer. Visar det sig att saklighet väger tyngst kan vi räkna med sakliga valkampanjer.
För kyrkan och församlingarna gäller det att ta dessa frågor på allvar.

Det goda med kampanjer är att de förhoppningsvis väcker intresse också för kyrkliga val. Nu skulle det gälla att hitta en modell som minimerar mindre goda sidor, som till exempel att den som har råd att föra kampanj har bättre förutsättningar att bli vald än den som inte har råd.
Kyrkan och församlingarna kunde därför med fördel redan nu utarbeta om inte direkt regler så åtminstone rekommendationer för vad som är önskvärt och icke önskvärt i kyrkliga valkampanjer.

Stig Kankkonen



delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

kyrkoherde. Kyrkoherdetjänsten i Ekenäsnejdens svenska församling har sökts av en person – församlingens kaplan Wille Westerholm. 25.11.2024 kl. 14:52

UTTRÄDE. Metodistkyrkans svenska församling i Åbo vill gå ur sin kyrka. Det följer av att kyrkan i maj i år globalt beslöt att öppna för samkönade äktenskap och hbtq-personer som präster. 20.11.2024 kl. 15:56

USA. USA:s återvändande president Donald Trump belönar sin evangelikala kristna väljarbas med att utnämna baptistpastorn och den förre guvernören i Arkansas Mike Huckabee till ambassadör i Jerusalem. 20.11.2024 kl. 15:37

Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07