Kyrkliga valkampanjer allt vanligare

Ledare. Är det i kyrkliga val lämpligt eller önskvärt med kampanjer av vilka slag som helst, eller borde det finnas gränser? Frågan aktualiseras av det faktum att valkampanjer blivit allt vanligare också i kyrkan. Och det i snart sagt alla val. 4.3.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I kyrkoherdeval förser kandidaterna och/eller deras stödgrupper allt oftare församlingsmedlemmar med olika slag av material, allt från broschyrer till filmsnuttar på nätet. Kandidaterna i ärkebiskopsvalet har närmat sig de röstberättigade med ”informationsmaterial” och inför församlingsvalet blir det förmodligen ganska livligt på reklamfronten.

En första och förmodligen ganska vanlig reaktion är att reklam inte hör hemma i kyrkliga val. Det av den enkla anledningen att det liksom hör till att som kristen vara lite blygsam och tillbakadragen. Eller ödmjuk om man hellre vill använda det ordet.
En ödmjuk person gör inte väsen av sig eller om sig själv. Hon eller han ser inte heller med blida ögon på att andra gör det. Valen har sin gång och resultatet blir som det blir.

Så kan man förstås resonera och kanske låter det till och med klädsamt. Men realistiskt är det inte. Och inte ens önskvärt. De som ställs i en valsituation har rätt att få information om de alternativ som står till buds. Annars sker ju valet i blindo.
Frågan är därför inte om det behövs information eller inte. Frågorna gäller snarare vem som ska stå för den, hur den borde vara utformad, vilken omfattning som kan anses rimlig och så vidare.

Självklart har de som ställer upp som kandidater det yttersta ansvaret för hur en val- eller informationskampanj utformas. Det är de som måste bestämma vad de vill informera om och varför. Ett stort ansvar för kampanjen har självfallet också de som ställer upp en kandidat eller kandidater.
En av många frågor som måste besvaras är om avsikten är att ge saklig information eller att sälja en produkt. De två behöver naturligtvis inte stå i ett motsatsförhållande, men de går inte heller nödvändigtvis hand i hand.
Det finns alltid en fara att behovet av att sälja blir större än behovet att informera.

Ansvaret för kampanjerna får i alla fall inte helt överlämnas åt kandidaterna. Liksom bland oss alla finns också bland dem personer med både bättre och sämre omdöme.
Därför bör både församlingarna och församlingsmedlemmarna också aktivt vara med och påverka den valkampanjskultur som håller på att utformas.

Församlingarnas uppgift är inte minst att se till att den grundinformation finns som behövs för att kunna jämföra kandidaterna och därefter fatta sitt val. Det kan ske på många olika sätt och alla är säkert bra utom – som det heter – de tråkiga.
Om kandidaterna har det yttersta ansvaret för hur den personliga valkampanjen utformas är det kyrkans och församlingarnas uppgift att ta ansvaret för att de kollektiva behoven av information som finns tillgodoses.

Det som förmodligen sist och slutligen är det avgörande för hur de kommande valkampanjerna ser ut till form och innehåll avgörs av dem som röstar. Visar det sig att populism går hem får vi räkna med populistiska kampanjer. Visar det sig att saklighet väger tyngst kan vi räkna med sakliga valkampanjer.
För kyrkan och församlingarna gäller det att ta dessa frågor på allvar.

Det goda med kampanjer är att de förhoppningsvis väcker intresse också för kyrkliga val. Nu skulle det gälla att hitta en modell som minimerar mindre goda sidor, som till exempel att den som har råd att föra kampanj har bättre förutsättningar att bli vald än den som inte har råd.
Kyrkan och församlingarna kunde därför med fördel redan nu utarbeta om inte direkt regler så åtminstone rekommendationer för vad som är önskvärt och icke önskvärt i kyrkliga valkampanjer.

Stig Kankkonen



HBTQ. Metodistkyrkan har tagit ett världsomspännande beslut om att montera ner sin praxis om att homosexualitet "inte är förenlig med kristen lära". Men kyrkan sprack på kuppen. 2.5.2024 kl. 22:32

INVANDRARARBETE. Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström. 29.4.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Domkapitlet fattade beslutet vid sitt möte idag. När församlingsrådet i början av april skulle välja mellan Pia Kummel-Myrskog och församlingens tf kyrkoherde Ronny Thylin föll rösterna jämnt. Därför blev det domkapitlet som fattade beslutet. 29.4.2024 kl. 13:16

profilen. Stiftets yngsta präst – det kan Wilhelmina Oldmark titulera sig. – Jag känner allt större visshet om att det jag gör är viktigt. 29.4.2024 kl. 08:00

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16

FÖRSÄKRINGAR. I januari, när det var som kallast, gick en ventil i fjärrvärmesystemet i Terjärv kyrka sönder och temperaturen inne i kyrkan sjönk snabbt till -10 grader. Värmesystemet frös och måste nu förnyas. Men försäkringsbolaget har avslagit församlingens ersättningsansökan. 26.4.2024 kl. 11:14

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41

TIDSKRIFTER. Förbundsarenan i samarbete med Åbo Akademi gjorde i början av året en undersökning där man kartlade finlandssvenskarnas läsvanor av tidskrifter. I rapporten som presenterades i mitten av april framgick att Kyrkpressen är den i särklass mest lästa tidskriften i Svenskfinland. 23.4.2024 kl. 15:15

sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26