Lätt att bekänna andras synder

Ledare. Svenska handelshögskolans, alltså Hankens, nya rektor professor Eva Liljeblom lyckades kring årsskiftet med det som många försökt men få sist och slutligen lyckas med: att få till stånd en diskussion om etiska frågor. I detta fall företagsetiska frågor.
1.2.2010 kl. 00:00
Det som gjorde att det tog eld var att Liljeblom på en fråga om vad som är god företagsetik svarade att det är en fråga för konsumenterna. Företagen finns till för att göra vinst genom att producera varor och tjänster. Vilka varor och tjänster som produceras beror på vad konsumenterna vill ha. För ett företag är det konsumenternas köpbeteende som avgör vad som är rätt eller fel.

Analysen eller kommentaren, vad man nu vill kalla det, ledde till en del mer eller mindre upprörda kommentarer. Det kan ju inte vara som Liljeblom säger. Eller kanske rättare sagt: det får inte vara som hon säger.
Den allmänna reaktionen var att företagen självfallet måste ha en känsla för vad som är rätt eller fel oberoende av vad konsumenterna säger. Barnarbetskraft är ju inte något som blir etiskt rätt även om konsumenterna skulle köpa varor som producerats av barn. För att ta ett exempel.

Diskussionen om företagsetik har många gemensamma drag med etikdiskussioner rent allmänt. Ett sådant gemensamt drag är att ansvaret bollas från en aktör till en andra, en tredje och så vidare.
Ett annat gemensamt drag är att det nästan alltid förefaller vara betydligt lättare att bekänna andras synder än sina egna. För att tala bibelspråk: att se grandet i sin nästas öga men inte bjälken i sitt eget.

I fråga om företagsetik ställs vi inför många utmanande frågor som i slutändan förefaller peka åt ett enda håll: mig. Det är där ansvaret finns. Hos mig och hos var och en av oss.
Ett företag kan principiellt sett inte ha något ansvar.
Ett företag är en juridisk konstruktion utan vilja och förmåga att göra något, varken rätt eller fel. Det som görs i ett företags namn görs därför att personer som du och jag fattar beslut om det på bolagsstämmor, i styrelserum och i operativa handlingar. Barnarbetskraft används inte av företag utan av personer av kött och blod som bestämmer att företaget ska göra det eller tillåta det. Aktivt eller passivt.

Detta innebär att den äckelrealistiska professorn Eva Liljeblom kanske inte alls har fel. Varför skulle företagsledare av olika kaliber kunna avkrävas en annan moral än den som konsumenterna – du och jag – ger uttryck för?
Företagsledare är ju som du och jag. Med andra ord: det kunde vara vi som sitter och fattar besluten. Skulle vi fatta beslut som inte gagnar det företag vi har ansvar för? Skulle vi anse att det vara ett moraliskt handlande? Hur aktiva skulle vi vara att reda ut alla etikrelaterade frågor gällande materialanskaffning, produktion, distribution, konsumentskydd och så vidare?
Ett konkret exempel på rundgång i fråga om etiskt ansvar gav en intervju i Helsingin Sanomat nyligen. På en fråga varför livsmedelsindustrin inte kunde hjälpa finländarna att äta hälsosammare och billigare var svaret: Industrin gör inte folkhälsoarbete. Den producerar varor som konsumenterna köper.
Var finns alltså det moraliska ansvaret för ohälsosamma matvanor: hos dem som producerar ohälsosamt eller hos dem som väljer ohälsosam mat?

Spekulationer är förstås spekulationer, men ibland kan också de ge anledning till nyttiga reflektioner.
Det var och en av oss inte behöver spekulera i är hur vi själva i våra liv bidrar till att stärka etiskt handlande. Gör vi det inte är alla våra krav på att andra ska agera etiskt skenheliga.
Sådant blir världen inte bättre av. Tvärtom.
Stig Kankkonen



Marina Wiik. På förra årets firmajulfest övergav vi tingel-tangelklapparna till förmån för mer personliga ”presentkort”. Några veckor före festdagen dök det upp en låda i kafferummet för små röda kort: ”God jul, kära kollega! Det är roligt att jobba med dig! Jag är glad att kunna göra följande för dig...” 9.12.2010 kl. 00:00

Samhälle. När den offentliga sektorn inte klarar av alla sina uppgifter blir frivilligarbetet allt viktigare. Församlingens erfarenhet av diakoni får aktualiserad betydelse i kommunsammanslagningens tidevarv. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. I år ordnas för första gången julvälsignelser för hela familjer i Helsinfors domkyrkoförsamling. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Predikan i självständighetsdagens gudstjänst i Helsingfors domkyrka hölls i år av Tammerforsbiskopen Matti Repo. 7.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vandaborna demonstrerade för eget församlingshem. 7.12.2010 kl. 00:00

Människa. Som kristen är han en andra klassens medborgare. Det medger Dennis Datta gärna och utan att darra på rösten. I hans hemland Bangladesh är det islam som gäller. 2.12.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vägen mellan Las Palmas och Tejeda på Gran Canaria är minst sagt krokig. Som en magsjuk jätteorm slingrar sig asfalten mödosamt mellan allt mer hisnande stup och stammar. Kilometermarkeringarna passeras i snigelfart trots den nya hyrbilens styrka och smidighet. 2.12.2010 kl. 00:00

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna. 2.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Väckelsefolket är folkkyrkans skarpaste kritiker. Samtidigt är de flitigast när det gäller att läsa Bibeln och gå i kyrkan. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Vanda anlitar frivilliga att tända ljus vid gravarna på stadens begravningsplatser i jul. Tjänsten är tänkt för personer som inte själva har möjlighet att tända ljus vid sina anhörigas gravar under julen. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Insändare och skrivelser kring ungdomsarbetet i Karleby möter både förståelse och kritik hos biskopen. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoskatten för 2011 höjs med 0,35 procentenheter i Vörå församling. På landsbasis är det den högsta skatteförhöjningen. Kyrkoskatten i Vörå, dit också Oravais nästa år hör, är 1,85 procent. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har beslutat om hur understöden från Kyrkans forskningscentral skall fördelas för år 2011. Det största understödet, 23 000 euro, fick teologie doktor Patrik Hagman som forskar vid Åbo Akademi. 29.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. På söndag inleds det nya kyrkoåret med första advent. 28.11.2010 kl. 00:00

Människa. Adventstiden är en förberedelsetid. Liksom påsken är den därför också en fastetid, som varar ända fram till juldagen. 27.11.2010 kl. 00:00

pingst. På pingstdagen, söndagen 31.5, sänder Svenska Yle en gudstjänst med rubriken "Anden leder oss" från Brändö kyrka. 30.5.2020 kl. 08:55

Fontana Media. Styrelsen för Fontana Media har utsett Nicklas Storbjörk till ny vd. Han fortsätter som ansvarig redaktör för Kyrkpressen. 28.5.2020 kl. 17:19

studentexamen. Hur har vårens studenter tagit det att de inte får fira en ordentig dimission? Vi pratade med Karin Westerlund från Karis och Axel Falck från Helsingfors. 27.5.2020 kl. 09:40

diakoniarbete. Helsingforsarna mår sämre på grund av coronasituationen, det syns i församlingarnas diakoniarbete. 26.5.2020 kl. 15:48

strömning. När gudstjänsterna skulle börja strömmas fick kyrkvaktmästarna en ny arbetsuppgift.Den kom över en natt, säger Bengt Norrlin. 25.5.2020 kl. 13:06