Borgå stift behöver en tung strategi

Ledare. För drygt tjugo år sedan initierade dåvarande Karis odelade församling ett strategiskt utspel för Borgå stift som snabbt föll i glömska. Det var ett skede då flera stora brickor i stiftets strategispel var flyttbara.
21.1.2010 kl. 00:00

Jan Lindström

På den tiden ägde kyrkan varken domkapitelshus eller biskopsgård i Borgå. Också Stiftsrådet som institution var i rörelse för att senare gå i hamn hos och bli en del av Kyrkostyrelsen.

Det strategiska utspelet gick ut på att flytta i första hand biskopsgård och domkapitel i anslutning till stiftsgården Lärkkulla och skapa ett starkt centrum för stiftet i Karis, mitt emellan Helsingfors och Åbo. Säkert fanns tanken att också kunna placera Stiftsrådet där och ge det nya stiftscentret tillräckligt många aktörer. I de kyrkliga sammanhangen föll utspelet platt till marken.

Den enda reaktionen kom från Borgå stad. Staden frös omedelbart den planerade hyreshöjningen på biskopsgården. Sedan dess har  Borgå stad skött sin strategi målmedvetet och under de senaste åren satsat flera miljoner på att renovera biskopsgården i toppskick.  Miljonerna betalas tillbaks av Kyrkostyrelsen som för sin del har undertecknat ett hyreskontrakt på 30 år. Biskopsstolen förblir i Borgå som staden vill, och kyrkan betalar kalaset.

Under åren har staten och undervisningsministeriet genomfört utbildningsstrategier som drabbat bland annat Lärkkulla. Stiftsgården har i alla tider haft en kyrkligt profilerad utbildning, men den är numera en del av yrkeshögskolan Novia i Åbo. Också kyrkan utgår från att grundutbildning upp till universitetsnivå är en av samhällets uppgifter. Den som betalar, den bestämmer.

Med facit i hand kan man säga att Karis församlings utspel hade suttit väl i verkligheten tjugo år senare. Det svenska stiftet hade haft ett fungerande administrativt och fortbildningscentrum i egna fastigheter. Dessutom placerat i den enda svenskspråkiga kyrkliga samfälligheten i Nyland, med rätt att själv administrera sin domkyrka.
I och med den stora kommunreformen förändras  den kyrkliga geografin radikalt. Allt flera kyrkliga samfälligheter kommer i framtiden att höra till finskspråkiga stift. Det har sagts tidigare från denna plats: det betyder att Borgå stift i framtiden får allt mindre att säga till om den administrativa struktureringen av församlingslivet. Utan egna samfälligheter att administrera löper Borgå risken att degraderas till ett B-stift.

Inom fortbildningen är samfälligheterna tunga aktörer som kan bjuda på lokalt skräddarsydd fortbildning. Kirkon koulutuskeskus i Träskända klarar genom sin volym av den konkurrensen. För Lärkkulla som fungerar som den svenska fortbildningscentralen är volymen från början liten.  Utan de stora församlingarnas medverkan i svensk fortbildning blir volymen så liten att mycket måste lämnas bort.  Kvar blir en halvtom stiftsgård.

Men det är inte bara volymer det gäller. ”Fortbildning är identitetsskapande”, påminner avgående Lärkkulladirektorn om i denna tidning. Om stiftsgården blir som vilket kommersiellt kurscentrum som helst tar det skada om inte till sin själ så åtminstone till sin profil.

Det gäller för hela stiftet att ta ett radikalt grepp på den utveckling som under alla omständigheter är på gång. Kommungränser är inte heliga ting. Också med tanke på stiftsgården och den identitetsskapande fortbildningen heter en lösning svenskspråkiga samfälligheter.

Dessvärre är tanken på särskilda svenskspråkiga samfälligheter en lika radikal tanke som någonsin Nybacks och Weckströms utspel för tjugo år sedan. Men möjligheterna finns, då som nu. Och risken att Borgå stift degraderas till ett B-stift är verklig.

Rolf af Hällström



debatt. Är mjölk- och köttproduktionen "Satans verk" eller något som välsignas av Gud? De här frågorna debatteras efter en omstridd kolumn i tidningen Kirkko & Kaupunki. 28.1.2021 kl. 14:23

äktenskapet. Kyrkan kan inte fortsätta säga både ja och nej till sina homosexuella medlemmar. Ärkebiskop emeritus John Vikström satte sig ner och skrev en artikel till sin "kära kyrka", och i den argumenterar han för en kompromisslösning. 25.1.2021 kl. 14:16

äktenskapet. "Några synpunkter på en eventuell utvidgning av synen på äktenskapet inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland." 25.1.2021 kl. 14:29

Överlevare. Olle Domars resa från död till liv handlar lika mycket om hustrun Helena. För Olle minns inget, och när han än en gång hör Helena berätta om de dramatiska dygnen får han höra nya detaljer som han inte kände till. 21.1.2021 kl. 16:45

Nattvard. Vissa församlingar välkomnar sina medlemmar till nattvardsbordet trots coronarestriktionerna – med specialarrangemang. Men många firar inte nattvard alls. 21.1.2021 kl. 11:11

Karriärsbyte. Nu är hon ställföreträdande hopp för dem som inte orkar hoppas, och hon är tacksammare än någonsin. 21.1.2021 kl. 10:56

Skoltiden. Jona Granlund vet allt om att vara ensam. Han vet också allt om att inte bli vald till något lag på gympan, att inte ha en enda människa att prata med, att bli knuffad och gjord till åtlöje. Barlasten från de åren har han fortfarande med sig. 20.1.2021 kl. 17:00

invigning. De anställda i Vanda svenska församling har flyttat fem gånger de senaste sex åren. Nu flyttar de hem till den helt nya Dickursby kyrka. 19.1.2021 kl. 16:18

kronoby. Han kom som församlingspastor till Kronoby för snart fem år sedan. I november blev Niklas Wallis kyrkoherde. Men han är ännu inte installerad. 18.1.2021 kl. 15:16

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har sökts av hela fem personer. 13.1.2021 kl. 16:45

USA. Trump-supportrar stormade kongressbyggnaden I Washington sent igår kväll i protest mot att kongressen formellt skulle fastställa resultatet i presidentvalet. Var detta droppen som får exempelvis de evangelikala kristna att överge Trump? – För tidigt att säga, säger Anders Elfving, som i många år följt med amerikansk politik. 7.1.2021 kl. 15:55

psalmer. Sedan hon var den sexåriga flickan som fick gå upp och titta på orgeln efter julkyrkan har Birgitta Sarelin inte blivit mätt på musiken. 7.1.2021 kl. 10:24

bibeln. När Trygve Cederberg var ung var han konservativ. Med åren förändrades han. Idag går han ut i debatter om homosexualitet på insändarsidor och på Facebook, och han debatterar med bibelord. 4.1.2021 kl. 09:53

nystart. Läkarens ord om att han stod på randen till en hjärtinfarkt fick Markus Andersén att lägga om kosten, börja motionera – men framför allt att vila mer. 4.1.2021 kl. 14:09

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00