Borgå stift behöver en tung strategi

Ledare. För drygt tjugo år sedan initierade dåvarande Karis odelade församling ett strategiskt utspel för Borgå stift som snabbt föll i glömska. Det var ett skede då flera stora brickor i stiftets strategispel var flyttbara.
21.1.2010 kl. 00:00

Jan Lindström

På den tiden ägde kyrkan varken domkapitelshus eller biskopsgård i Borgå. Också Stiftsrådet som institution var i rörelse för att senare gå i hamn hos och bli en del av Kyrkostyrelsen.

Det strategiska utspelet gick ut på att flytta i första hand biskopsgård och domkapitel i anslutning till stiftsgården Lärkkulla och skapa ett starkt centrum för stiftet i Karis, mitt emellan Helsingfors och Åbo. Säkert fanns tanken att också kunna placera Stiftsrådet där och ge det nya stiftscentret tillräckligt många aktörer. I de kyrkliga sammanhangen föll utspelet platt till marken.

Den enda reaktionen kom från Borgå stad. Staden frös omedelbart den planerade hyreshöjningen på biskopsgården. Sedan dess har  Borgå stad skött sin strategi målmedvetet och under de senaste åren satsat flera miljoner på att renovera biskopsgården i toppskick.  Miljonerna betalas tillbaks av Kyrkostyrelsen som för sin del har undertecknat ett hyreskontrakt på 30 år. Biskopsstolen förblir i Borgå som staden vill, och kyrkan betalar kalaset.

Under åren har staten och undervisningsministeriet genomfört utbildningsstrategier som drabbat bland annat Lärkkulla. Stiftsgården har i alla tider haft en kyrkligt profilerad utbildning, men den är numera en del av yrkeshögskolan Novia i Åbo. Också kyrkan utgår från att grundutbildning upp till universitetsnivå är en av samhällets uppgifter. Den som betalar, den bestämmer.

Med facit i hand kan man säga att Karis församlings utspel hade suttit väl i verkligheten tjugo år senare. Det svenska stiftet hade haft ett fungerande administrativt och fortbildningscentrum i egna fastigheter. Dessutom placerat i den enda svenskspråkiga kyrkliga samfälligheten i Nyland, med rätt att själv administrera sin domkyrka.
I och med den stora kommunreformen förändras  den kyrkliga geografin radikalt. Allt flera kyrkliga samfälligheter kommer i framtiden att höra till finskspråkiga stift. Det har sagts tidigare från denna plats: det betyder att Borgå stift i framtiden får allt mindre att säga till om den administrativa struktureringen av församlingslivet. Utan egna samfälligheter att administrera löper Borgå risken att degraderas till ett B-stift.

Inom fortbildningen är samfälligheterna tunga aktörer som kan bjuda på lokalt skräddarsydd fortbildning. Kirkon koulutuskeskus i Träskända klarar genom sin volym av den konkurrensen. För Lärkkulla som fungerar som den svenska fortbildningscentralen är volymen från början liten.  Utan de stora församlingarnas medverkan i svensk fortbildning blir volymen så liten att mycket måste lämnas bort.  Kvar blir en halvtom stiftsgård.

Men det är inte bara volymer det gäller. ”Fortbildning är identitetsskapande”, påminner avgående Lärkkulladirektorn om i denna tidning. Om stiftsgården blir som vilket kommersiellt kurscentrum som helst tar det skada om inte till sin själ så åtminstone till sin profil.

Det gäller för hela stiftet att ta ett radikalt grepp på den utveckling som under alla omständigheter är på gång. Kommungränser är inte heliga ting. Också med tanke på stiftsgården och den identitetsskapande fortbildningen heter en lösning svenskspråkiga samfälligheter.

Dessvärre är tanken på särskilda svenskspråkiga samfälligheter en lika radikal tanke som någonsin Nybacks och Weckströms utspel för tjugo år sedan. Men möjligheterna finns, då som nu. Och risken att Borgå stift degraderas till ett B-stift är verklig.

Rolf af Hällström



profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00