Borgå stift behöver en tung strategi

Ledare. För drygt tjugo år sedan initierade dåvarande Karis odelade församling ett strategiskt utspel för Borgå stift som snabbt föll i glömska. Det var ett skede då flera stora brickor i stiftets strategispel var flyttbara.
21.1.2010 kl. 00:00

Jan Lindström

På den tiden ägde kyrkan varken domkapitelshus eller biskopsgård i Borgå. Också Stiftsrådet som institution var i rörelse för att senare gå i hamn hos och bli en del av Kyrkostyrelsen.

Det strategiska utspelet gick ut på att flytta i första hand biskopsgård och domkapitel i anslutning till stiftsgården Lärkkulla och skapa ett starkt centrum för stiftet i Karis, mitt emellan Helsingfors och Åbo. Säkert fanns tanken att också kunna placera Stiftsrådet där och ge det nya stiftscentret tillräckligt många aktörer. I de kyrkliga sammanhangen föll utspelet platt till marken.

Den enda reaktionen kom från Borgå stad. Staden frös omedelbart den planerade hyreshöjningen på biskopsgården. Sedan dess har  Borgå stad skött sin strategi målmedvetet och under de senaste åren satsat flera miljoner på att renovera biskopsgården i toppskick.  Miljonerna betalas tillbaks av Kyrkostyrelsen som för sin del har undertecknat ett hyreskontrakt på 30 år. Biskopsstolen förblir i Borgå som staden vill, och kyrkan betalar kalaset.

Under åren har staten och undervisningsministeriet genomfört utbildningsstrategier som drabbat bland annat Lärkkulla. Stiftsgården har i alla tider haft en kyrkligt profilerad utbildning, men den är numera en del av yrkeshögskolan Novia i Åbo. Också kyrkan utgår från att grundutbildning upp till universitetsnivå är en av samhällets uppgifter. Den som betalar, den bestämmer.

Med facit i hand kan man säga att Karis församlings utspel hade suttit väl i verkligheten tjugo år senare. Det svenska stiftet hade haft ett fungerande administrativt och fortbildningscentrum i egna fastigheter. Dessutom placerat i den enda svenskspråkiga kyrkliga samfälligheten i Nyland, med rätt att själv administrera sin domkyrka.
I och med den stora kommunreformen förändras  den kyrkliga geografin radikalt. Allt flera kyrkliga samfälligheter kommer i framtiden att höra till finskspråkiga stift. Det har sagts tidigare från denna plats: det betyder att Borgå stift i framtiden får allt mindre att säga till om den administrativa struktureringen av församlingslivet. Utan egna samfälligheter att administrera löper Borgå risken att degraderas till ett B-stift.

Inom fortbildningen är samfälligheterna tunga aktörer som kan bjuda på lokalt skräddarsydd fortbildning. Kirkon koulutuskeskus i Träskända klarar genom sin volym av den konkurrensen. För Lärkkulla som fungerar som den svenska fortbildningscentralen är volymen från början liten.  Utan de stora församlingarnas medverkan i svensk fortbildning blir volymen så liten att mycket måste lämnas bort.  Kvar blir en halvtom stiftsgård.

Men det är inte bara volymer det gäller. ”Fortbildning är identitetsskapande”, påminner avgående Lärkkulladirektorn om i denna tidning. Om stiftsgården blir som vilket kommersiellt kurscentrum som helst tar det skada om inte till sin själ så åtminstone till sin profil.

Det gäller för hela stiftet att ta ett radikalt grepp på den utveckling som under alla omständigheter är på gång. Kommungränser är inte heliga ting. Också med tanke på stiftsgården och den identitetsskapande fortbildningen heter en lösning svenskspråkiga samfälligheter.

Dessvärre är tanken på särskilda svenskspråkiga samfälligheter en lika radikal tanke som någonsin Nybacks och Weckströms utspel för tjugo år sedan. Men möjligheterna finns, då som nu. Och risken att Borgå stift degraderas till ett B-stift är verklig.

Rolf af Hällström



Nina Österholm. Min generation, 80-talsbarn, vill inte bli chefer – bara ”utvecklas i våra arbetsuppgifter”. Om tjugo år kommer det inte att finnas någon som bestämmer, bara en massa glada underhuggare som är utbildade till tänderna. 18.9.2008 kl. 00:00

Ledare. Vad sade biskoparna egentligen 2001 i sitt utlåtande med anledning av den nya partnerskapslagen? Frågan aktualiseras av ärkebiskop Jukka Paarmas markeringar i senaste veckas nummer av Kyrkpressen. 18.9.2008 kl. 00:00

Världen. I Sverige har den första kursen för kyrkvärdar på teckenspråk hållits på Strömbäcks folkhögskola i samarbete med Luleå och Härnösands stift. 18.9.2008 kl. 00:00

Insändare. Då jag först började läsa kyrkpressen var det för att se hur "de andra" har det. Jag har aldrig hört till kyrkan, och kommer aldrig att göra det, men jag är mycket intresserad av religioner och därmed också kristendom.      Något jag läser varje gång är insändarspalten, dit man en längre tid nu skrivit mycket om kvinnopräster och även mer om homosexuella parförhållanden. Med all respekt (nåja, lite iallafall) kan man förstå sig på de som är mot dessa, Bibeln är ju ändå grunden i den kristna tron, och säger den något borde det vara sant. Ändå har jag svårt att se hur det är ens möjligt att vara fundamentalistkristen och ta allt i Bibeln så som det står, utan att tänka. Särskilt kristna borde ju, bättre än mig åtminstone, veta att Bibeln är motsägelsefull och problematisk vilket ju också skapat tron på att man skall tolka, tolka, tolka för att få fram något vettigt att följa. Ulf Särs i Kyrkpressen 38/2008 tog orden ur munnen på mig. Även om kristendom finns till för att skapa en mening i livet för människor och få dem lyckliga (är det inte så?), kan jag förstå de allt större mängder som går ur statskyrkan. Så länge den inte vet sina egna ståndpunkter och hur kanon skall tolkas, går medlemmarna och skapar sina egna församlingar med egna regler som passar in i deras tolkning av tron och, vad viktigast är, andra kan ignorera dessa om det inte passar in i deras tro.Många har ansett att statskyrkans tid är slut, och jag börjar luta åt samma håll. Kanske det verkligen är dags för människorna att börja tänka för sig själva även i den kristna världen? Annina Kortelainen Vasa 17.9.2008 kl. 00:00

Världen. För första gången i Danmark blir det möjligt att delta i kyrkval med ett klick på musen. 17.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Trots en namninsamling och protester ansluts Nagu församling tillsammans med Korpo, Iniö och Houtskär till Pargas församling vid årsskiftet. 17.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. I slutet av månaden invigs Pernå församlings nya lokaler i byn Forsby. Församlingen och kommunen samsas om platsen. 17.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Gustav Björkstrand invigde nya församlingshemmet i Kronoby i söndags. 16.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kraven är stora på dagens föräldrar. Vasa svenska församling vill samla familjer, lyssna och stöda. 16.9.2008 kl. 00:00

Världen. Påven Benedikt XVI har gjort en pilgrimsresa till den sydfranska staden Lourdes. På vägen dit firade han mässa med 200 000 personer i Paris. 16.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Förbundet Kyrkans Ungdom har valt Per Stenberg till ny verksamhetsledare. 15.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Barn som döpts av sådana präster i Lutherstiftelsen som saknar prästrättigheter i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kan nu upptas i kyrkan. Det sker enligt det formulär som finns för upptagande i kyrkans gemenskap. 15.9.2008 kl. 00:00

Kultur. Kyrkostyrelsen ska öppna en egen hörna på webbtjänsten City.fi. 14.9.2008 kl. 00:00

Världen. Kristna i hela världen ber i september månad om ödmjukhet, kärlek, respekt och tjänande gentemot muslimer. 13.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Borgå stift är med 9,8 euro/församlingsmedlem sjunde av nio när det gäller storleken på stiftens missionsbidrag. 12.9.2008 kl. 00:00

profilen. Han kallar sig en troende tvivlare. Svein Inge Olsen har alltid sagt att om Gud finns så måste han vara oföränderlig i en föränderlig tid. Att Gud nu verkar förändra sig hela tiden förvirrar. Trots det har han behållit sin tro. 14.8.2017 kl. 10:40

Bok. Kjell Westös nya bok Den svavelgula himlen är en berättelse om att minnas sitt liv och bära med sig en historia. 10.8.2017 kl. 07:25

ärkebiskop. Finlands evangelisk-lutherska kyrka får en ny ärkebiskop nästa sommar. 9.8.2017 kl. 13:39

välsignelse. Att börja skolan är ett stort steg i varje barns liv. Också i år kan barnen i Helsingfors delta i en välsignelse inför skolstarten. 8.8.2017 kl. 11:40

profilen. Hennes egen tonårstid var mörker och depression. – När jag möter tonåringar i dag försöker jag få dem att förstå att de inte kommer att vara i mörkret för evigt, att det finns en väg ut. 2.8.2017 kl. 08:28