Arméns jul är varm men avklädd

Människa. Hemlängtan och exceptionella förhållanden. Det är två element som enligt fältbiskop Hannu Niskanen slår en bro över tiden från julen under vinterkriget för 70 år sedan till julen i försvarsmakten i dag. 23.12.2009 kl. 00:00

Edvin Rosenqvist

Hannu Niskanen är fältbiskop inom försvarsmakten.

Det finns många beskrivningar av de likaså många spartanska men innerliga julandakterna som hölls i korsun vid fronten.

– Trots de ytterst svåra och enkla förhållandena vid fronten fanns det viktigaste av det som behövdes för en riktig jul: julevangeliet och julpsalmerna. Detta vittnar de många breven från fronten tydligt och klart om, konstaterar fältbiskop Hannu Niskanen.

– I breven talar helt vanliga finska män om Gud och trons betydelse och om julens betydelse.

Situationen för dem som i dag är i försvarsmaktens tjänst kan naturligtvis inte jämföras med den som vinterkrigets soldater befann sig i. Men skillnaden är enligt Niskanen kanske trots allt inte total.

– Också för dem som i dag firar jul i någon truppenhet hemma eller i fredsbevarande verksamhet utomlands är det fråga om en jul i exceptionella förhållanden. De är borta från sina familjer och sina familjetraditioner, betonar Niskanen.

En jul att minnas

Att det är så innebär i alla fall definitivt inte att julen skulle vara förstörd. För många, kanske till och med för de flesta, som firat jul i armégrått har just den julen blivit något som man med tacksamhet kommer ihåg som en speciell jul.

– Det har säkert många förklaringar, men jag tror att en central förklaring är att arméns jul är en mycket avskalad jul. I alla garnisoner i Finland och bland fredsbevararna utomlands sjungs de vackraste julsångerna, man går i julkyrka och där det är möjligt lyssnar man då julfriden blir utlyst och så vidare.

Liksom i det civila spelar julmaten en stor roll också i arméförhållanden. Julmaten är möjligast traditionell och den kan avnjutas i en rofylld atmosfär.

– Till saken hör också att garnisonschefen avnjuter julmåltiden tillsammans med sina mannar och inte enskilt för sig. Helt ovanligt är inte heller att han har sin fru vid sin sida.

Traditionella element

Niskanen undrar om inte julen i armén är närmare den genuina julen än vad julen i det civila är.

– I armén accentueras de traditionella elementen: julevangeliet, julpsalmerna, julfriden och julmaten. Det som däremot ”fattas” i julen i armén är stressen och kommersialismen, sammanfattar Niskanen.

Julklappar hör julen till. Och sådana kommer i form av paket till dem som är i hemlandet. För många fredsbevarare har julen blivit den högtid som konkretiserar sanningen i uttrycket att ”det är saligare att ge än att ta”.

– Där det är möjligt delar fredsbevararna ut små julklappar till barnen på orten. Det ger både dem som ger och dem som får en direkt kontakt med julens budskap om glädje och god vilja.

Det som naturligtvis också fattas är den omedelbara kontakten med familj, släkt och vänner.

– Det gör att arméjularna karaktäriseras av hemlängtan och också av en hel del melankoli. De känslorna delar praktiskt taget alla, vilket också bidrar till känslan av samhörighet.

– Jag vill också tro att beredskapen är stor att ta emot julens budskap om Kristi födelse, om ljus i mörkret just i sådana exceptionella förhållanden.

Hållbara värden

Här anknyter fältbiskopen än en gång till vinterkriget.

– Då prosten Erkki Niinivaara kvällen innan vinterkriget bröt ut höll nattvardsgudstjänst i Kuolemanjärvi kyrka fick han uppleva hur alla mangrant gick fram till altaret och nattvarden. Detta trots att en anmärkningsvärt stor del av soldaterna i regementet, kanske upp till 30 procent, inte hörde till kyrkan.

Niskanen uppmanar alla finländare att ägna en stund av jultiden åt att fundera på detta och på att minnas med vilka krafter vårt land klarat svåra tider och vilka krafter som behövs för att göra det nu och i framtiden.

– Det kan kanske låta gammaldags men värden som hem, tro och fosterland har visat sig hålla och kommer att hålla också i framtiden, säger fältbiskop Hannu Niskanen.

Stig Kankkonen



lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49