Arméns jul är varm men avklädd

Människa. Hemlängtan och exceptionella förhållanden. Det är två element som enligt fältbiskop Hannu Niskanen slår en bro över tiden från julen under vinterkriget för 70 år sedan till julen i försvarsmakten i dag. 23.12.2009 kl. 00:00

Edvin Rosenqvist

Hannu Niskanen är fältbiskop inom försvarsmakten.

Det finns många beskrivningar av de likaså många spartanska men innerliga julandakterna som hölls i korsun vid fronten.

– Trots de ytterst svåra och enkla förhållandena vid fronten fanns det viktigaste av det som behövdes för en riktig jul: julevangeliet och julpsalmerna. Detta vittnar de många breven från fronten tydligt och klart om, konstaterar fältbiskop Hannu Niskanen.

– I breven talar helt vanliga finska män om Gud och trons betydelse och om julens betydelse.

Situationen för dem som i dag är i försvarsmaktens tjänst kan naturligtvis inte jämföras med den som vinterkrigets soldater befann sig i. Men skillnaden är enligt Niskanen kanske trots allt inte total.

– Också för dem som i dag firar jul i någon truppenhet hemma eller i fredsbevarande verksamhet utomlands är det fråga om en jul i exceptionella förhållanden. De är borta från sina familjer och sina familjetraditioner, betonar Niskanen.

En jul att minnas

Att det är så innebär i alla fall definitivt inte att julen skulle vara förstörd. För många, kanske till och med för de flesta, som firat jul i armégrått har just den julen blivit något som man med tacksamhet kommer ihåg som en speciell jul.

– Det har säkert många förklaringar, men jag tror att en central förklaring är att arméns jul är en mycket avskalad jul. I alla garnisoner i Finland och bland fredsbevararna utomlands sjungs de vackraste julsångerna, man går i julkyrka och där det är möjligt lyssnar man då julfriden blir utlyst och så vidare.

Liksom i det civila spelar julmaten en stor roll också i arméförhållanden. Julmaten är möjligast traditionell och den kan avnjutas i en rofylld atmosfär.

– Till saken hör också att garnisonschefen avnjuter julmåltiden tillsammans med sina mannar och inte enskilt för sig. Helt ovanligt är inte heller att han har sin fru vid sin sida.

Traditionella element

Niskanen undrar om inte julen i armén är närmare den genuina julen än vad julen i det civila är.

– I armén accentueras de traditionella elementen: julevangeliet, julpsalmerna, julfriden och julmaten. Det som däremot ”fattas” i julen i armén är stressen och kommersialismen, sammanfattar Niskanen.

Julklappar hör julen till. Och sådana kommer i form av paket till dem som är i hemlandet. För många fredsbevarare har julen blivit den högtid som konkretiserar sanningen i uttrycket att ”det är saligare att ge än att ta”.

– Där det är möjligt delar fredsbevararna ut små julklappar till barnen på orten. Det ger både dem som ger och dem som får en direkt kontakt med julens budskap om glädje och god vilja.

Det som naturligtvis också fattas är den omedelbara kontakten med familj, släkt och vänner.

– Det gör att arméjularna karaktäriseras av hemlängtan och också av en hel del melankoli. De känslorna delar praktiskt taget alla, vilket också bidrar till känslan av samhörighet.

– Jag vill också tro att beredskapen är stor att ta emot julens budskap om Kristi födelse, om ljus i mörkret just i sådana exceptionella förhållanden.

Hållbara värden

Här anknyter fältbiskopen än en gång till vinterkriget.

– Då prosten Erkki Niinivaara kvällen innan vinterkriget bröt ut höll nattvardsgudstjänst i Kuolemanjärvi kyrka fick han uppleva hur alla mangrant gick fram till altaret och nattvarden. Detta trots att en anmärkningsvärt stor del av soldaterna i regementet, kanske upp till 30 procent, inte hörde till kyrkan.

Niskanen uppmanar alla finländare att ägna en stund av jultiden åt att fundera på detta och på att minnas med vilka krafter vårt land klarat svåra tider och vilka krafter som behövs för att göra det nu och i framtiden.

– Det kan kanske låta gammaldags men värden som hem, tro och fosterland har visat sig hålla och kommer att hålla också i framtiden, säger fältbiskop Hannu Niskanen.

Stig Kankkonen



kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00