Fler ansöker om diakonihjälp

Kyrka. Antalet ansökningar till Kyrkans diakonifond ökar. Under 2009 kommer ansökningarnas antal att bli över 500. Ifjol behandlades 400 ansökningar.

6.12.2009 kl. 00:00

stock.xchng

Kyrkans diakonifond är kyrkans gemensamma bidragsfond. Som en del av det inhemska diakoniarbetet hjälper fonden personer som råkat i ekonomiska svårigheter. Den ekonomiska hjälpen är tänkt för dem vars nöd är störst och som inte kan få hjälp från andra håll.

Fysisk sjukdom uppges som den vanligaste orsaken då man söker om hjälp med ekonomin. Största delen av dem som ansöker om stöd är familjer med minderåriga barn.
– I bakgrunden finns långa sjukledigheter, arbetsoförmögenhet eller att man ska gå i sjukpension, vilket kan dra ut på tiden till exempel på grund av försäkringsbolagens och företagsläkarens utlåtanden, säger bidragshandläggare Titi Gävert.

De näst vanliga orsakerna till att man söker om ekonomisk hjälp är arbetslöshet (17 procent), ekonomisk kontroll (11 procent) och skilsmässa (9 procent). Uppsägningar och permitteringar har ökat de ekonomiska svårigheterna, likaså snabblån. Också köerna till förtjänstbundna arbetslöshetsersättningar syns i antalet ansökningar till kyrkans diakonifond. Andra orsaker är katastrofer, mögelproblem i bostäder och beroenden.

Materiell, psykisk och andlig hjälp

När diakonin ger ekonomiskt stöd handlar det om att hjälpa klienten på ett helhetsmässigt sätt, man reder ut klientens livssituation. Klienterna uppmanas att ta tag i sin egen ekonomi, sporras till utbildning och arbete, och till att bygga upp ett eget stödnätverk.  Inom diakoniarbetet för man också själavårdande samtal.

– Församlingarnas diakoniarbetare gör ett grundligt arbete för att reda ut saker tillsammans med dem som råkat i svårigheter. Diakoniarbetaren ger också mentalt stöd så att människor orkar söka hjälp, säger bidragshandläggare Jaana Valtonen och Titi Gävert.

Församlingens diakoniarbetare fattar beslut om ifall klientens ansökan sänds vidare till diakonifonden. De stöd som beviljas betalas också via församlingens diakonikonto.  I praktiken går de bidrag som fonden beviljat till att betala klientens räkningar. Den genomsnittliga stödsumman är 2 000–4 000 euro. År 2009 uppgick stödens totala summa till över 800 000 euro. Samma person kan ansöka om stöd bara en gång.
KT/Kp



profilen. – Jag skulle gärna vara med och skapa framtidens folkkyrka, för jag tror att vi inte har något annat val, säger Kristian Willis som snart tar över som kyrkoherde i Vanda svenska församling. 27.4.2021 kl. 15:05

Kroppen. Hur talar du till din kropp? Vad tänker du om den? 28.4.2021 kl. 00:00

Valborg. Han känner sig taggad inför en annorlunda valborg även om det känns trist att behöva hålla distansen. 26.4.2021 kl. 14:31

Åbo akademi. Vem som har hand om undervisningen i praktisk teologi i höst är oklart. 23.4.2021 kl. 12:14

Kyrkpressen. Biskopen var tveksam, men han ville inte vara den som hindrade att Kyrkpressen startade. Om Borgar tar ansvar för innehållet och Boije för ekonomin så måste vi försöka, sade biskopen. Så blev det. (Den här texten publicerades i KP 1/2020. KP publicerar den i repris som en hyllning till Bjarne Boije, 100 år.) 21.4.2021 kl. 12:31

Läckage. Ett felande sprinklermunstycke sprejade ut vatten över takvalvet i Pedersöre kyrka natten till lördag. På grund av läckaget måste kyrkan stängas för en vecka. 20.4.2021 kl. 12:25

Åbo. – Hon har öppnat dörrarna till en spännande värld! säger han. 19.4.2021 kl. 10:17

adoption. Anne Söderlund var ett oönskat barn och blev adopterad när hon var sju månader. – Men jag vill inte bli definierad av vad jag inte fick, utan av vad jag fick. 14.4.2021 kl. 09:09

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Vanda svenska församling valde Kristian Willis, församlingspastor vid Helsingfors kyrkliga samfällighet, till ny kyrkoherde. 13.4.2021 kl. 19:20

radio. För ett drygt år sedan hade Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF fattat ett beslut om att lägga ner sin radiokanal. Nu när coronan begränsar livet och sammankomsterna är de glada att de kom på andra tankar. 14.4.2021 kl. 09:48

Kulturer. Stéphane Rosse är den tystlåtna fransmannen som har levt i Finland i 30 år. – Jag blev förälskad i en finländsk turist i Paris 1993. Det var kärlek vid första ögonkastet. 14.4.2021 kl. 10:47

massmedier. Tidningen Kirkko ja kaupunki har fällts av opinionsnämnden för massmedier för att ha avlägsnat en omstridd kolumn om köttproduktion från tidningens webbsida. 13.4.2021 kl. 10:24

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00